Hur formas känslan av tillhörighet hos unga med invandrarbakgrund i dagens mångkulturella samhällen? Tankesmedjan Magma ordnade ett seminarium om utlandsföddas värderingar tisdagen den 7 oktober i Luckans utrymmen på Georgsgatan 27 i Helsingfors.
Vid seminariet medverkade två forskare som på olika sätt har undersökt hur personer med invandrarbakgrund upplever integration, kulturell identitet och framtid i Finland respektive Sverige.
Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier, presenterade resultat från boken Integration bland unga – en mångkulturell generation växer upp. Hon diskuterade kulturell integration i relation till framtidstro, social integration, aspirationer och utbildning. 📖 Läs boken här
Moods studie visade att unga med utländsk bakgrund i många fall är framtidsoptimister och har höga ambitioner när det gäller utbildning och karriär. Integrationen när det gäller högre utbildning går snabbt, men unga med utländsk bakgrund löper samtidigt högre risk än andra att ha riktigt låg utbildning.
Studien visade också att kulturell och social integration går långsamt. Värderingar kring familj, jämställdhet och sexualitet närmar sig svenska normer något över tid, men stora skillnader kvarstår – särskilt mellan generation 1 och personer med helt svensk bakgrund. Dubbel identitet blir vanlig i generation 2. Många unga med utländsk bakgrund känner sig både svenska och som en del av en annan etnisk grupp.
Muhammad Tayyab, doktorand i socialpsykologi vid Helsingfors universitet, presenterade sin studie om hur muslimska förstagenerationsinvandrare relaterar till det finländska samhället, med fokus på identitet, tro och tillhörighet.
Studien visar att sambandet mellan muslimsk identitet och känslan av tillhörighet i det finländska samhället påverkas av vilken roll tron spelar i individens liv. Bland bokstavstroende muslimer minskar en stark muslimsk identitet känslan av tillhörighet i det finländska samhället. Bland muslimer som tolkar religionen symboliskt påverkar en stark identitet inte tillhörigheten negativt.
Detta tyder på att bokstavlig tolkning av religionen kan skapa spänning i relation till sekulära normer i Finland, medan symbolisk tolkning möjliggör anpassning och integration. En religiös identitet utan verklig övertygelse beskrivs som skör och ytlig, ofta förankrad i etnicitet eller familjetraditioner snarare än personlig tro. Övertygelse ger däremot stabilitet och förankring.
För några år sedan publicerade Magma Pasi Saukkonens bok Tillåta, förbjuda, tolerera. Gemensamma spelregler för ett mångkulturellt samhälle.