Under de senaste 30 åren har självmordsdödligheten halverats i Finland. En övervägande del av självmorden begås fortfarande av män, medan svenskspråkiga uppvisar lägre siffror än finskspråkiga. Men kurvan för svenskspråkiga pekar inte neråt på samma sätt som för den finskspråkiga befolkningen. Bland annat detta framgår ur Magmas nya rapport om suicidprevention i en finlandssvensk kontext.

Självmordsdödligheten är högre i Finland än i de andra nordiska länderna. Men hur ser det ut på svenskspråkigt håll?

I detta webbinarium kan du följa med då en rapport som behandlar suicidprevention i en finlandssvensk kontext lanseras.

Svenskregistrerade unga använder mycket svenska i sin vardag och tar relativt ofta del av finlandssvenskt medieinnehåll. De flesta, 60 procent, har en svenskspråkig identitet.

Det visar den andra delen av den svenskspråkiga ungdomsbarometern 2020 som Taloustutkimus utfört på uppdrag av Magma. Frågorna besvarades av 545 svenskregistrerade ungdomar i åldern 15–19 år under våren 2020.

Det är inte primärt förfinskning som utmanar svenskans ställning i Finland utan snarare landets ökande flerspråkighet och engelskans framfart. Det konstaterar det svenska framtidsföretaget Kairos Future som i sin nya rapport för tankesmedjan Magma ger ett faktabaserat utifrånperspektiv på det svenska i Finland.

Vad händer med den svenskspråkiga småbarnspedagogiken i huvudstadsregionen? Varför fortsätter bristen på behörig personal att vara ett problem – och viktigast av allt: hur skall situationen förbättras?

Se webbinariet här.

På det stora hela mår de svenskspråkiga tonåringarna i Finland bra och ser ljust på sitt liv och sin framtid. Samtidigt har osäkerheten ökat något från den senaste mätningen 2018. Färre unga känner idag kontroll över sitt liv och att deras liv har mål och mening.