Hur väl den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens stöder svenskan i Finland beror inte främst på tekniken, utan på de val som görs av beslutsfattare, myndigheter och beställare av digitala system. Det var ett genomgående budskap när Magma ordnade seminarium om AI och svenskan i Finland.

Trots att stora språkmodeller i dag ofta uppges ”ha stöd för svenska” är stödet ojämnt. Bristen på finlandssvenska data, dialekter och kulturell kontext riskerar att försvaga svenskans ställning i digitala tjänster som används i vardagen, konstaterade biträdande professor Linda Mannila från Helsingfors universitet.

En central slutsats från seminariet var att språkliga rättigheter måste integreras tidigt när nya AI-baserade system planeras och upphandlas, särskilt inom den offentliga sektorn. Det räcker inte att ”lägga till svenska” i efterhand.

Bland de åtgärder som lyftes fram fanns behovet av att säkerställa resurser för AI-arbete i ett tvåspråkigt Finland, att utnyttja befintliga plattformar där det är ändamålsenligt och att identifiera samt öppna upp oanvända svensk- och finlandssvenskspråkiga data. Samtidigt betonades vikten av språkligt och kulturellt kunnande på svenska i utvecklingen av flerspråkiga AI-lösningar.

Som exempel lyfte Mannila fram att om hon själv vid ålderns höst ber AI spela någon musik från hennes ungdom, så ska den veta vad hon som svenskspråkig lyssnade på, inte spela finsk tango.

 

Digital språkdöd är ett reellt riskscenario

Professor Jörg Tiedemann varnade för så kallad digital språkdöd, där språk successivt marginaliseras om de inte är närvarande i digitala miljöer. I dag sker en stor del av kommunikationen på globala plattformar, vilket ställer nya krav på små språk.

Eftersom kommersiella aktörer sällan har incitament att utveckla öppna lösningar för små språkområden krävs enligt Tiedemann långsiktiga offentliga satsningar på öppen språkteknologisk forskning och tillgängliga språkresurser på svenska i Finland.

 

Människan förblir central

AI-experten Caj Södergård betonade att generativ AI redan förändrar arbetslivet, bland annat inom översättning och textproduktion. Samtidigt kvarstår behovet av mänsklig granskning, språkkänsla och kulturell förståelse.

– Det handlar ytterst om jämlikhet och demokrati. Svenskspråkiga ska inte behöva nöja sig med enklare eller sämre språkliga lösningar än majoritetsspråken, framhöll Södergård.

Översättaren Sari Östman, som tidigare i höstas berättade att AI tog hennes översättarjobb, gav en mänsklig vinkling på just den problematiken.

 

Mot en gemensam strategi för svenskan och AI

Som ett konkret resultat av diskussionen presenterades planer på att grunda en AI-arbetsgrupp med fokus på svenskan i Finland. Därtill pågår ett utredningsprojekt (2024–2026) som kartlägger behovet av en samlande struktur för AI på svenska inom områden som demokrati, bildning, kultur och välfärd.

Målet är att ta fram en långsiktig plan för hur AI ska stöda svenskan i Finland på både kort och lång sikt.