Över hälften av svenskspråkiga 15–19-åriga unga upplever att deras skolmotivation och inlärningsmöjligheter påverkades negativt av coronapandemin. Samtidigt uppger en fjärdedel att pandemin haft en positiv inverkan på deras fritid och stärkt deras känsla av vad de klarar av. Bland de yngsta är ännu fler av den här åsikten.
Det visar den svenskspråkiga ungdomsbarometern som Taloustutkimus utfört på uppdrag av tankesmedjan Magma. Årets mätning är en uppföljning av de mätningar som gjordes 2018 och 2020. Frågorna besvarades av 889 svenskregistrerade ungdomar i åldern 15–19 år under våren 2022.
Över hälften av de svenskspråkiga unga känner ångest inför framtiden och 62 procent håller helt eller delvis med om påståendet att Ryssland under president Putins ledning utgör ett hot för Finland. Cirka en tredjedel oroar sig för Finlands framtida säkerhet.
Samtidigt fortsätter de ungas psykiska hälsa att försämras, i synnerhet bland flickorna. Det är en utveckling som inte kan förklaras enbart av coronapandemin eller pågående kriser.
– Under de senaste decennierna har det i Finland och västvärlden skett en utveckling som ökat den psykiska belastningen för unga och samtidigt minskat på skyddsfaktorerna. Det har lett till ökad psykisk ohälsa till den grad att man kan kalla det en megatrend. Situationen har ytterligare tillspetsats av coronapandemin, konstaterar psykiater Kristian Wahlbeck, ledande sakkunnig vid MIELI och Forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd.
Mångas liv saknar mål och mening
De svenskspråkiga unga uppvisar en brant nedgång i upplevelsen av att det egna livet har ett mål och en mening: andelen som helt håller med om påståendet har halverats på fyra år, från 63 till 30 procent. Försämringen är mer drastisk än nationella studier visar.
– Även om barometern inte kan ge förklaringar till varför svenskspråkiga ungas psykiska välbefinnande tar stryk, kan man spekulera hur bristerna i tillgången till olika former av stöd påverkar de unga. Det brister i både svenskspråkig elevvård och i hälso- och sjukvård. Bristen på svenskkunniga barn- och ungdomsterapeuter är närmast katastrofal,
kommenterar Wahlbeck.
Både Kristian Wahlbeck och ungdomsforskare Matilda Wrede-Jäntti presenterar i sina kommentarer till rapporten ett antal förslag om hur de ungas välbefinnande kunde stödjas och stärkas.
Språket är fortfarande den största orsaken till att två tredjedelar av de svenskspråkiga unga känner sig som del av en minoritet. För första gången är sexualitet och könsidentitet den näst vanligaste orsaken till känslan av att tillhöra en minoritet.
Årets svenskspråkiga ungdomsbarometer innehöll även frågor om bland annat ekonomi, fritidsverksamhet och ensamhet. Ungas inställning till den utvidgade läroplikten presenteras också.
Rapporten sammanställdes av Lia Markelin, samhällsanalytiker vid Magma. Resultaten finns att läsa i rapporten här nedan, samt arbetsfiler för återpublicering av datavisualiseringarna i rapporten. Undersökningen möjliggjordes med finansiellt stöd från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr.
Vill du ha ett tryckt exemplar av rapporten? Den finns nu på Luckans kontor i Helsingfors på Georgsgatan 27 och inom kort också i en del regioner. Längst ner på sidan kan du ladda ner rapporten i digital form.
Här kan du ladda ner grafiken vi har i rapporten Vänligen kontakta oss om du vill ha grafiken i AI-format.
