Antalet svenskspråkiga i huvudstadsregionen ligger på en oförändrad nivå, men andelen fortsätter att krympa. Med en snabbt förändrad demografi växer ett nytt språkligt landskap fram där svenskan riskerar att drunkna.
I rapporten Fyra perspektiv på svenskans framtid i huvudstadsregionen analyseras befolkningsutvecklingen, skolväsendet, beslutsfattandet och civilsamhället ur ett språkligt perspektiv i huvudstadsregionen.
Under 2000-talet har befolkningen i huvudstadsregionen vuxit med över en tredjedel, eller med cirka 338 000 personer. Nästan samtliga av dem är personer med andra modersmål än finska och svenska. När antalet svenskspråkiga har hållits på samma nivå innebär det att andelen svenskspråkiga har minskat från sju till fem procent.
Den absoluta majoriteten av utlandsfödda väljer finska som integrationsspråk och det syns även tydligt i elevprognoserna för skolorna i huvudstadsregionen. Under 2030-talet kommer de svenskspråkiga skolorna i Helsingfors, Esbo och Vanda att vara alltmer beroende av elever med främmande språk eller med finska som registrerat modersmål för att kunna upprätthålla volym.
– Det är en enorm skillnad mellan de finska och svenska skolorna. I de finska skolorna ligger andelen elever med främmande språk som modersmål idag på drygt 30 procent i de stora städerna. I de svenska skolorna i Helsingfors och Esbo ligger siffran på cirka fyra procent. Prognoserna visar att de svenska skolorna behöver fler elever med andra modersmål än svenska för att kunna motivera nuvarande andel av utbildningsresurserna, säger journalisten Jens Berg som är huvudförfattare till rapporten.
– För svenskans del är situationen problematisk. När floran av minoritetsspråk utvidgas, tvingas svenskan oundvikligen konkurrera med andra om fördelningen av knappa resurser. Ingen förnekar det svenska språkets historiska betydelse som Finlands andra nationalspråk, men när framtiden formas måste man även kunna påvisa dess ständigt aktuella relevans, säger samhällsanalytikern Mikko Majander som har bidragit till rapporten.
Ödesfrågan om svenskans framtid i huvudstadsregionen handlar med andra ord om integrationen på svenska. I rapporten presenteras också resultaten från en enkät som har besvarats av medlemmarna i stadsstyrelserna i huvudstadsregionen. Resultatet visar att Svenska folkpartiet står ensamt i att betona vikten av integration på svenska.
– På en skala 1-5 bedömer SFP-politikerna vikten av integration på svenska med siffran 4,8, medan resten av partierna ligger någonstans mellan 2 och 3. Frågan om integration på svenska verkar vara något som endast SFP prioriterar och det kan på sikt bli problematiskt, säger Jens Berg.
I rapporten Fyra perspektiv på svenskans framtid i huvudstadsregionen hörs politiker, utlandsfödda, ledande tjänstemän och föreningsaktiva i huvudstadsregionen.
Rapporten har gjorts av tankesmedjan Magma med finansiering av Stiftelsen Tre Smeder, Sparbanksstiftelsen Esbo-Grankulla och Helsingestiftelsen.
