Det bor omkring 30 000 svenskspråkiga och röstberättigade finländska medborgare utomlands. Av dem röstade cirka var fjärde i riksdagsvalet 2019. Hur kommer det att se ut i valet på våren 2023?
Docent Staffan Himmelroos vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet har analyserat utlandsfinlandssvenskarnas väljarbeteende i en rapport för tankesmedjan Magma.
Han noterar att de röstberättigade svenskspråkiga i utlandet är fler än de svenskspråkiga röstberättigade i Åbolands valkrets. De är också ungefär lika många som de röstberättigade svenskspråkiga i Helsingfors valkrets.
– Utlandsfinlandssvenskarna formar en betydande andel av alla finlandssvenska väljare, omkring 13 procent. Men röstningsprocenten är låg, säger Himmelroos.
Utlandsfinländare röstar inte aktivt
Enligt den officiella statistiken från riksdagsvalet 2019 tog sig 12,6 procent av de finländare som bor utomlands till valurnorna, jämfört med omkring 70 procent av de medborgare som bor i Finland.
Den officiella valstatistiken omfattar endast de utlandsfinlandssvenskar som har flyttat utomlands efter 1987.
– Det är svårt att få fram tillförlitliga siffror för hela gruppen, men de finlandssvenskar som har flyttat utomlands de senaste 30 åren röstar mer aktivt i riksdagsval än de finskspråkiga utlandsfinländarna, säger Himmelroos.
Över hälften av de utlandsfinlandssvenskar som inte röstade i riksdagsvalet 2019 uppger att orsaken är att de inte vet tillräckligt om den politiska situationen i Finland (53,3 procent). Det näst vanligaste skälet var praktiska hinder. Nästan 4 av 10 ansåg att det är besvärligt att rösta från utlandet (39,3 procent). Det tredje vanligaste skälet var brist på kunskap om kandidaterna (31,2 procent).
Brevröstning kan öka valdeltagandet
Finland införde brevröstning i riksdagsvalet 2019. Staffan Himmelroos tror att det på sikt kommer att leda till att valdeltagandet ökar bland de finländare som är bosatta utomlands.
– Vi har sett att valdeltagandet ökat bland utlandsmedborgare i andra länder efter att det har blivit möjligt att brevrösta. Sverige införde brevröstning år 1999 och på 20 år ökade valdeltagandet bland utlandssvenskar från 26,8 till 43,5 procent, säger Himmelroos.
När det gäller brist på kunskap om den politiska situationen och kandidaterna ligger bollen främst hos partierna. Omkring 60 procent av utlandsfinlandssvenskarna uppgav att de inte nåddes av någon kampanj i riksdagsvalet 2019.
Rapporten bygger på registerdata från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, enkätdata som baserar sig på undersökning bland svenskspråkiga finländare bosatta utomlands och valstatistik från Statistikcentralen i Finland med uppgifter om valdeltagande bland finländska utlandsmedborgare.
