För att hålla den finlandssvenska litteraturen livskraftig behövs både författare och läsare. I studien går Marit Lindqvist in på hur läsare och författare ser på den finlandssvenska boken.
Konkurrensen från annan litteratur och andra tidsfördriv är hård vilket ställer stora krav på den finlandssvenska litteraturens innehåll och synlighet. Hur intressant upplever läsarna att den finlandssvenska litteraturen är? Var kommer läsarna i kontakt med den finlandssvenska boken? Hur ser författarna på framtiden för den finlandssvenska litteraturen?
Ur ett betydande enkätmaterial framgår att både ungdomarna och den läsande allmänheten anser att finlandssvensk litteratur är viktig eller till och med mycket viktig. Man upplever en stark lojalitet gentemot litteraturen som en del av ens kulturella identitet. Däremot betyder det inte att man nödvändigtvis tar del av den: tre av fyra gymnasister svarar här att de aldrig läser texter av finlandssvenska författare på sin fritid. Däremot läser gymnasieeleverna i hög grad böcker på engelska, och många läser också böcker på finska.
I enkätsvaren från den läsande allmänheten framgår att många känner ett visst ansvar för den finlandssvenska litteraturen, men att de trots det läser, lånar och köper fler böcker av rikssvenska än finlandssvenska författare.
Den litterära verksamheten är lukrativ för väldigt få författare. Över hälften av författarna som besvarade enkäten uppskattade att årsinkomsten från den litterära verksamheten (stipendier och priser undantagna) understiger 1 000 euro. Bara 16 % uppgav att inkomsterna från den litterära verksamheten överstiger 8 000 euro.
Studien är en fristående fortsättning på Magmas utredning om den finlandssvenska bokens villkor från 2016 (Den finlandssvenska boken 2011 och 2015 – försäljning och utlåning av Maria Antas).
