Det svenska språket i Finland har en stark juridisk ställning, men räcker det för att säkra en fortsatt tvåspråkighet i landet? Den frågan ställer sig Johan Häggman, politisk rådgivare vid Federal Union of European Nationalities (FUEN), i Magmas rapport Strategier för minoritetsspråk – jämförelser av relevans för svenskan i Finland.
– Finland står inför ett vägval. Ska vi nöja oss med att ha ”världens bästa språklagstiftning”, eller ska vi aktivt främja det svenska språket genom språkplanering?, frågar sig Häggman.
Vid en genomgång av språkstrategier i Europa och Kanada hittar Häggman flera exempel på hur antalet minoritetsspråkstalare blivit fler med hjälp av aktiva åtgärder. Bland annat satsar Kanada på att genom invandring höja antalet och andelen fransktalande kanadensare. Häggman anser att även Finland bör bli bättre på att erbjuda svenska som integrationsspråk.
– Den demografiska utvecklingen skapar oro med tanke på Finlands framtid som tvåspråkigt land. Den mest väsentliga förändringen i språkförhållandena under de senaste decennierna är den kraftiga ökningen av personer med annat modersmål än finska eller svenska. Samtidigt har Magmas tidigare rapporter visat på en stor utvandring av svenskspråkiga från Finland till Sverige.
En fråga som Häggman därför gärna ser att Finland skulle fundera på är att sänka kraven på utmärkta kunskaper i finska för statliga och andra tjänster i landet. Samtidigt bör inflyttning och återflyttning av svenskspråkiga underlättas och understödas med hjälp av informationstjänster och kurser i finska.
Exemplen i rapporten understryker utbildningens viktiga roll för språket. Häggman förespråkar flera svenska skolor, även på helt finskspråkiga orter, så att alla som vill ska ha möjlighet att lära sig språket. Samtidigt bör kultur- och medieutbudet understödas för att bidra att göra språket tillgängligt och attraktivt för både svensk- och annanspråkiga.
– Erfarenheter från Europa visar på inte enbart individuella men också ekonomiska fördelar för de regioner där det talas två eller flera språk. Flerspråkigheten har beräknat stå för 10 procent av Schweiz BNP och språkindustrins inverkan på Baskiens ekonomi är betydande, konstaterar Häggman.
