Flyttningsströmmen till Finland från de övriga nordiska länderna är betydande. Under 2000-talet har i genomsnitt 1 000 nordbor som är födda i utflyttningslandet bosatt sig i Finland varje år. De flesta kommer från Sverige – nästan 800 årligen, och totalt 15 000 under 2000-talet.
Detta framkommer i Magmas nya rapport kallad ”Inflyttning till Finland från Sverige och Norden – En statistisk översikt”. Magmas samhällsanalytiker Kaisa Kepsu har undersökt rörligheten med hjälp av specialbeställt material från Statistikcentralen.
– I en integrerad region som Norden finns det möjlighet till olika typer av rörlighet mellan länderna, också mindre permanenta, berättar Kepsu. I och med att distansarbete blivit vanligare och transporterna smidigare förekommer också allt mer arbetspendling.
Åland är den region som tar emot allra flest sverigesvenskar. Antalet utflyttare är stort, men många återvänder, även med en medföljande partner och familj. Hela 43 procent av alla svenskspråkiga inflyttare från Sverige har under de senaste åren landat på Åland. Även huvudstadsregionen lockar och många har bosatt sig utspritt i landet på finskspråkiga orter.
Tidigare band till Finland är också en drivkraft för att flytta till landet. Men att de sverigesvenska inflyttarna till Finland övervägande skulle vara andra generationens sverigefinländare får inte stöd i statistiken. Tre fjärdedelar av de svenskspråkiga inflyttarna från Sverige som är födda i landet har inte en förälder som är född i Finland. Också kärleksflyttningen är ett viktigt men inte dominerande inslag i de sverigesvenska flyttningsströmmarna till Finland.
Uppskattningsvis färre än hälften av de nordiska inflyttarna stannar kvar i Finland, men flyttningsbalansen för Finland är positiv. År 2019 var närmare 33 000 sverigesvenskar bosatta i Finland, en ökning med 5 000 från år 2000. Antalet danskar, norrmän och islänningar i Finland var omkring 3 000 personer.
För den svenskspråkiga befolkningen i Finland har utflyttningen till Sverige väckt många frågor, bland annat om bristen på svenskspråkig arbetskraft inom vissa branscher.
– Rent numerärt växer den svenskspråkiga befolkningen i befolkningsregistret och på så sätt kan den svenska inflyttningen ses uppväga migrationsförlusten. Samtidigt är det långtifrån klart att inflyttarna från Norden integreras i det finlandssvenska, konstaterar Kepsu.
