Den svenskspråkiga befolkningen i Finland 1990-2040

Den svenskspråkiga befolkningen i Finland 1990-2040

Publicerad | Uppdaterad

Den svenskspråkiga befolkningen i Finland förväntas öka med ett par tusen personer fram till år 2040. Det visar en befolkningsprognos som beställts av tankesmedjan Magma och Folktinget. I rapporten analyserar Jan Saarela, professor i demografi vid Åbo Akademi, utvecklingen för den svenskspråkiga befolkningen 1990–2018 och ger en riktgivande befolkningsprognos på kommunnivå fram till år 2040.

Skillnaden mellan olika delar av Svenskfinland är stor. Ökningen beräknas vara störst på Åland, där den svenskspråkiga befolkningen kommer att växa med 17 procent, alltså nästan 4 400 personer. En tydlig ökning sker också i Sibbo (28 %), Grankulla (18 %), Larsmo (16 %) och Åbo (14 %).

Vissa mindre orter, som historiskt sett har dominerats av svenskspråkig befolkning, kommer ändå att uppleva en nedgång i sitt befolkningstal. Den kraftigaste minskningen av antalet svenskspråkiga förväntas ske i Hangö (-26 %), följt av Pyttis (-16 %) och Kristinestad (-16 %).

– De främsta orsakerna till förändringarna i kommunernas befolkningstal är åldersstrukturen och intern migration, förklarar Jan Saarela. Kommuner med en förmodat stor inflyttning och ung befolkning, så som på Åland, är de som överlag förväntas öka sin svenskspråkiga befolkning.

Förlorarna i detta hänseende är många kommuner på fastlandet som inte gränsar till en större stad, speciellt om de har en ogynnsam åldersstruktur och en förmodat stor utflyttning.

De svenskspråkiga kommer i något högre grad än tidigare att vara bosatta i städer eller regioncentra. Men Saarela konstaterar att svenskspråkiga har ett annat flyttbeteende än finskspråkiga – urbaniseringen är inte lika kraftig och man flyttar nästan uteslutande inom det geografiska område som utgör Svenskfinland.

Saarela poängterar att den stora omvälvningen i befolkningsstrukturen i Svenskfinland kommer att utgöras av det ökande antalet och den ökande andelen personer med annat modersmål än finska eller svenska.

– Det är ofrånkomligt att den språkliga verkligheten förändras på många plan i Svenskfinland, säger Saarela. Huruvida en del av immigranterna integreras på svenska eller på finska, som nu nästan uteslutande är fallet, är en viktig fråga för Svenskfinland.

Befolkningsanalysen presenterades 8.4.2020 i ett webbinarium med Mats Brandt, Jan Saarela, Mila Segervall, Timo Aro och Kaisa Kepsu.

 

Mer detaljerade kommunvisa uppgifter för befolkningsprognosen finns här.

Ladda ner studien här

Vill du få inbjudningar till våra evenemang? Lägg till dig på vår gästlista här.