Det råder en akut brist på svenskspråkiga läromedel inom andra stadiets yrkesutbildning. Det visar en ny studie som Lia Markelin, samhällsanalytiker vid Magma, utfört på uppdrag av fondernas Läromedelsgrupp. I Läromedelsgruppen ingår Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd.
Hela 94 procent av lärarna i utredningens enkät meddelar att material de själva producerat utgör ett huvudsakligt läromedel, medan endast 22 procent uppger att färdigt producerade läromedel (på svenska eller finska) utgör en viktig del av undervisningen. Material från Sverige, som inte är utarbetat enligt de examensgrunder som gäller i Finland, används flitigare än material från Finland. Nästan hälften av lärarna i enkäten meddelar att inga svenskspråkiga läromedel publicerade i Finland existerar för den egna branschen.
– Utbudet är helt tydligt otillräckligt. Det finns brister också på finskspråkigt håll men luckorna är betydligt större på svenska – något som förstås utgör en rättviseaspekt för studerande, konstaterar rapportens författare Lia Markelin.
Läromedelsbristen är inte ny och Utbildningsstyrelsens förlagsverksamhet har länge stått som ensamma producenter av svenskspråkiga läromedel för andra stadiets yrkesutbildning. Det senaste läromedlet utkom 2017. Därtill producerar enstaka utbildningsteknologiska bolag digitala lösningar.
– Vi är medvetna om att situationen är dålig och vi har gjort stora insatser för att hitta nya modeller för att ge ut läromedel som uppfyller målgruppens verkliga behov, bland annat genom att skapa kontakt till både lärare och studeranden. Vi ser att vi har ett stort ansvar, då vi är de enda som ger ut läromedel på svenska för yrkesutbildningen. Vi skulle gärna välkomna att de kommersiella förlagen också tog sig an detta utbildningsstadium, konstaterar Susanna Björkell och Johanna Lahti vid Utbildningsstyrelsen förlagsenhet.
Från förlaget Schildts & Söderströms meddelar man att man gärna är med och bidrar till paletten, men frågar sig huruvida yrkesinstituten är villiga att köpa in dem.
– All läromedelsproduktion handlar om försäljning till läroanstalter. Vid gymnasier och i grundskolan finns det en årlig anskaffning av läromedel. Mig veterligen finns det här inte vid yrkesinstituten, och finns inte budgeterat inom yrkesinstituten heller, konstaterar Nils Saramo, Läromedelschef vid S&S.
För att förbättra tillgången på svenskspråkiga läromedel för andra stadiets yrkesutbildning kommer utredningen med ett antal rekommendationer. Rekommendationerna riktas till Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, utbildningsanordnarna och till den privata sektorn. Rapporten konstaterar att insatser krävs från alla aktörer.
