Attityderna gentemot svenskan varierar stort inom fosterländska rörelser
Foto: Joakim Honkasalo, Unsplash

Attityderna gentemot svenskan varierar stort inom fosterländska rörelser

Publicerad

Det råder delade åsikter om svenskan i Finland inom fosterländska rörelser. Det visar en ny studie som sociologen Karin Creutz har gjort för Magma.

Creutz har intervjuat 29 personer som representerar högerpopulistiska partier eller på annat sätt är samhällsaktiva med inflytande i fosterländska kretsar. Bland deltagarna finns finsk-, svensk- och tvåspråkiga fosterländska aktörer. De har varierande språklig bakgrund och representerar ett brett spektrum av åsikter och politisk ideologi.

– Två centrala synsätt framträder i materialet: ett maktkritiskt gentemot det svenska och ett med fokus på det gemensamma över språkgränserna, där svenskan ses som en naturlig del av det finländska samhället, kommenterar Creutz.

Hon betonar att de intervjuade inte kan delas in i klart avgränsade kategorier på basis av sina åsikter. Även de som ser svenskspråkiga som likställda är kritiska i vissa frågor.

Också de mest svenskkritiska påpekar att kritiken inte är riktad mot befolkningen och den enskilda individen utan mot en elit med samhälleligt inflytande.

– I fokus för de mest kritiska rösterna står makt, eller snarare upplevelsen av en maktobalans. Svenskspråkiga upplevs besitta samhällelig och ekonomisk makt genom svenskspråkiga medier, stiftelser och i politiken, med flera viktiga ministerposter i olika regeringssammansättningar, konstaterar Creutz i rapporten.

– Fördomarna mellan språkgrupperna uppfattas som kvarlevor från tidigare maktkonstellationer, där finskspråkiga ses som underställda och bildningslösa “suomalaisjunttin”. Den stereotypen upplevs ha en inverkan på den kollektiva självbilden, och förstärks av bilden av svenskspråkiga som framgångsrika och lyckliga “svenskatalande bättre folk”, konstaterar Creutz.

Skolspråksfrågan tolkas antingen genom ett ideologiskt eller ett pragmatiskt perspektiv och utgör inte en stor fråga för alla intervjuade. Majoriteten är emot den obligatoriska skolsvenskan i den form den är nu och många upplever att lösningen borde vara regional. Det finns också fosterländska aktörer som är för skolsvenska.

Ladda ner studien här

Vill du få inbjudningar till våra evenemang? Lägg till dig på vår gästlista här.