Svenskregistrerade unga använder mycket svenska i sin vardag och tar relativt ofta del av finlandssvenskt medieinnehåll. De flesta, 60 procent, har en svenskspråkig identitet.
Det visar den andra delen av den svenskspråkiga ungdomsbarometern 2020 som Taloustutkimus utfört på uppdrag av Magma. Frågorna besvarades av 545 svenskregistrerade ungdomar i åldern 15–19 år under våren 2020.
De unga anger i snitt att omkring tre fjärdedelar av deras kommunikation i hemmet och med vänner sker på svenska och ca 15 procent på finska. Även ungdomar som identifierar sig som tvåspråkiga använder mer svenska än finska hemma, med vänner och i sociala medier.
– Det är förvånansvärt mycket svenska, kommenterar språkforskare Jenny Stenberg-Sirén resultaten. Det är glädjande att svenskan är såpass stark också utanför hemmen, både i hobbyerna och i medieanvändningen. Orsaken till svenskans starka roll är antagligen den svenska skolan, som skapar sammanhang, vänskapsband och stärker den finlandssvenska kulturen.
Mätningen visar att skillnaderna i användningen av svenska och finska är stora beroende på språkgrupp och var i Finland man bor. Finskan dominerar i fritidsaktiviteterna och i det offentliga rummet, speciellt i stadsregioner.
Det finns en del svenskregistrerade ungdomar som lever väldigt avskilt från finskan. Nästan 20 procent av respondenterna använder ingen finska alls i vanliga vardagssituationer: vare sig i umgänget med familjen, med vänner eller under fritidsaktiviteter.
Nästan alla ungdomar i undersökningen har ett fritidsintresse, och 60 procent deltar i en arrangerad hobby. Dessa unga verkar rent generellt må bättre än unga som inte har fritidssysselsättningar. Unga med hobbyer känner sig mer sällan ensamma och ger högre vitsord för sitt välmående, speciellt sin fysiska kondition.
– Fritidsaktiviteter måste organiseras så att de passar de unga, inte tvärtom, konstaterar Tomas Järvinen, doktor i musik, VD för Folkhälsan Utbildning och mångsysslare inom kultur och idrott. Om ungdomar hade samma tillgång till en utvecklande fritid med nya erfarenheter, kunde fritiden jämna ut skillnader mellan olika grupper med olika levnadsförhållanden, istället för att förstärka dem.
Årets svenskspråkiga ungdomsbarometer innehöll även frågor om användning av medier och nyheter. Undersökningen möjliggjordes med finansiellt stöd från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr.
Här kan du ladda ner den längre versionen av den svenskspråkiga ungdomsbarometern 2020 del 2 med forskarkommentarer
Här kan du ladda ner den korta versionen av den svenskspråkiga ungdomsbarometern 2020 del 2
