Under de senaste 30 åren har självmordsdödligheten halverats i Finland. En övervägande del av självmorden begås fortfarande av män, medan svenskspråkiga uppvisar lägre siffror än finskspråkiga. Men kurvan för svenskspråkiga pekar inte neråt på samma sätt som för den finskspråkiga befolkningen. Bland annat detta framgår ur Magmas nya rapport om suicidprevention i en finlandssvensk kontext.
– Det minskande antalet självmord visar att suicivdprecentiva åtgärder fungerar. Men ännu finns mycket att göra, inte minst på svenska, konstaterar Johanna Cresswell-Smith, verksam vid Institutet för hälsa och välfärd och en av rapportförfattarna.
Tillsammans med Tina Kärkinen, rapportens andra författare, har Cresswell-Smith undersökt suiciddödligheten i Finland ur ett svenskspråkigt perspektiv. Detta har inte tidigare gjorts. Författarna konstaterar att temat självmord fortsättningsvis är tabubelagt, och detta trots att vare sig psykisk ohälsa eller suiciddödlighet är speciellt ovanligt i det svenskspråkiga Finland.
– Vi behöver se på frågan ur en samhällelig synvinkel. Psykisk ohälsa är inte en fråga som enbart gäller vården utan den gäller oss alla. Skolor, arbetsplatser och tredje sektorn kan motverka psykisk ohälsa genom att ta svåra saker till tals och bygga upp kompetens kring psykisk ohälsa och suicid, konstaterar författarna.
Tredje sektorn har här en viktig roll, dels som tjänsteproducenter och dels som stöttepelare i vardagsmiljön. För att skapa ett lika täckande utbud av chatt- och stödtjänster på svenska som på finskspråkigt håll krävs dels permanent finansiering och dels samverkan mellan de svenskspråkiga organisationerna. Centralt är att både lågtröskelverksamhet och korttidsterapier finns tillgängliga även på svenska.
– Coronapandemin är ett stresstest för den psykiska hälsan och för vårt stöd- och vårdsystem. Samtidigt är det viktigt att minnas det förebyggande arbetet, konstaterar författarna.
I rapporten ingår berättelser från personer med erfarenhet av psykisk ohälsa och självmordsförsök. Alla understryker de vikten av ett respektfullt och medmänskligt bemötande. Utredningen avslutas med elva rekommendationer och innefattar expertkommentarer av Jesper Ekelund, direktör för verksamhetsområdet psykiatri vid HUS, Ann-Sofie Silvennoinen, social- och hälsovårdsdirektör i Borgå samt Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör vid MIELI Psykisk Hälsa Finland rf.
