Vad betyder artificiell intelligens för det svenska i Finland?
Hur väl förberedda är vi på de förändringar som AI för med sig och vem bär ansvaret för att inte svenskan glöms bort i den snabba utvecklingen?
I rapporten kartlägger forskaren och entreprenören Linda Mannila utvecklingen internationellt och nationellt, särskilt med avseende på språkteknologiska lösningar. Därtill har hon intervjuat centrala aktörer för att belysa frågeställningar kopplade till det svenska i Finland.
Finland är på många sätt en föregångare då det gäller artificiell intelligens, men språken glöms lätt bort i de nationella utredningar och projekt som görs. Mannila konstaterar att i de flesta statliga AI-projekt utgår man endast från finska.
– Motiveringen är att tekniken är språkoberoende, men å andra sidan bygger många av AI-applikationerna på språkteknologiska lösningar och då behöver man också ta svenskan i beaktande. Det är inte säkert att det finns vare sig möjlighet eller resurser för att plocka in svenskan i ett senare skede.
Mannila sammanställer sina slutsatser i tio så kallade nycklar, som synliggör de möjligheter och utmaningar AI kan föra med sig med tanke på ett tvåspråkigt Finland. Utgående från dessa nycklar formulerar hon flera rekommendationer och åtgärdsförslag för hur arbetet med att säkerställa en digital framtid på svenska kunde gå vidare.
Hon efterlyser en större medvetenhet och ett större engagemang också bland de svenskspråkiga aktörerna.
– Vi behöver vara proaktiva och närvarande i de sammanhang där AI-lösningar planeras och beställs. Det förutsätter både ett större kunnande och riktade resurser, konstaterar Mannila.
