I alla EU-val hittills har SFP lyckats få in sin kandidat, men varje gång har partiet legat mer eller mindre på gränsen. Så är det också denna gång.
Det här kommer fram i Magmas rapport ”Konsten att hållas flytande. Den finlandssvenska representationen i EU-valen 1994–2019”. Rapporten har skrivits av tankesmedjan Magmas samhällsanalytiker, docenten i politisk historia, Mikko Majander.
- För finlandssvenskarna har det varit viktigt att ha en ”egen” representant i Bryssel, konstaterar Majander, och det har mobiliserat de svenskspråkiga väljarna i EU-valen, som i övrigt haft svårt att engagera väljarna.
SFP:s kandidatlista har haft förhållandevis större framgång i EU-valen än i riksdagsvalen. Till exempel i Vasa valkrets har röstandelen kunnat vara 5–6 procentenheter större.
Det låga valdeltagandet har enligt Majander paradoxalt nog spelat SFP i händerna. Ur demokratisynvinkel är det ändå viktigt att en minoritetsgrupp får sin röst hörd på europeisk nivå via jämlika val och inte via minoritetskvoter.
- SFP:s väljare tycks vara partiet trogna. Stödet för SFP har behållits intakt, även om det ibland har förekommit starka tvåspråkiga röstmagneter uppställda för andra partier.
- Man kan ändå inte ta någonting för givet. Varje röst måste förtjänas på nytt i varje val, betonar Majander.
