g

God vård – också på svenska?

Publicerad | Uppdaterad

Hur ska man kunna främja god vård i Finland – också på svenska? De frågorna diskuteras i Magmas nya pamflett, bestående av två debatterande artiklar med ett samhällspolitiskt perspektiv på kvalitet i vården och språket som en del av kvaliteten. Frågorna som tas upp i denna pamflett är aktuella även i beredningen av kommande reformer.

  • Språket bör ses som en kvalitetsfråga, inte bara en som en lagstadgad rättighet, anser artikelförfattarna Björn Sundell och Michael Djupsjöbacka.

I beredningen av landskaps- och vårdreformen har frågan om kvalitet hamnat i skymundan, då diskussionen främst har kretsat kring vårdkostnaderna. Man nöjer sig med att upprepa en allmän uppfattning om att vården i Finland är av hög kvalitet och kommer att fortsätta vara det.

  • Vad som är god vård definieras överhuvudtaget inte i förslagen till landskaps- och vårdlagstiftning. Hur kan då man mäta om vården är tillräckligt bra, frågar Sundell, och tillägger att Finland saknar de nationella kvalitetsregister som våra nordiska grannländer har byggt upp.

Frågan om kvalitet får en extra dimension på finlandssvenskt håll, eftersom det förutom god vård och omsorg handlar om att kunna förstå varandra. I mötet mellan patient och vårdpersonal kan brister i kommunikationen få allvarliga konsekvenser. I pamfletten föreslår Sundell nya metoder för att granska kvaliteten på svensk service.

Michael Djupsjöbacka diskuterar i sin artikel vård- och landskapsreformen ur ett kommunperspektiv. Han ser reformen som ett fundamentalt paradigmskifte, där makten och pengarna går från det lokala, dvs kommunerna, till landskapen och centralmakten.

  • Den offentliga sektorn i Finland är sällsynt dåligt förberedd på paradigmskiftet, betonar Djupsjöbacka.

Vid lanseringen av pamfletten kommenterades kvalitetsfrågorna av Pia Maria Jonsson, som är ledande sakkunnig vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Marina Kinnunen, som är direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt och förändringsledare för vårdreformen i Österbotten.

Pia Maria Jonsson berättar att det vid THL pågår ett pilotprojekt om hur nationella kvalitetsregister kunde utvecklas. Det är dock ett långsiktigt arbete som kräver både resurser och kompetens.

  • En viktig faktor för den subjektiva kvalitetsuppfattningen är bemötandet i vården, och där är språket naturligtvis avgörande, säger hon.

I Vasa sjukvårdsdistrikt jobbar man hårt för att skapa en levande tvåspråkighet, vilket bland annat innebär att man strävar efter att patienterna alltid ska få vård och dokumentation på sitt modersmål. Men det kräver både språkkurser och tillräckligt många översättare, vilket kostar, säger Marina Kinnunen:

  • Det är inte lätt att vara tvåspråkig, och det är inte gratis. Men jag tycker ändå det är värt det – jag ser det som en möjlighet.

Ladda ner studien här

Registrera dig för vårt nyhetsbrev!