Trots att nästan alla svenskspråkiga skolor använder inhemska läromedel är tillgången långt ifrån jämlik mellan olika ämnen. En ny rapport från tankesmedjan Magma visar att marknaden ensam inte förmår garantera ett heltäckande utbud.
Det råder en obalans inom den svenskspråkiga läromedelsmarknaden. Inom andra stadiets yrkesutbildning använde endast omkring 40 % av lärarna inhemskt producerade läromedel, konstaterade Magma 2022. En ny utredning visar att läget är annat i gymnasiet: där använder de flesta lärare, åtminstone i viss mån, inhemska läromedel som är utarbetade enligt nuvarande läroplan. För grundskolan och gymnasiet sammanlagt var andelen 88 %.
Samtidigt är utbudet ojämnt. Förlag producerar läromedel på svenska främst där det finns kommersiell potential, vilket gör små ämnen och smala målgrupper sårbara.
– Det finns ämnen där tre serier konkurrerar och andra där inga läromedel alls finns. Det är en obalans som inte marknaden ensam kan lösa, säger samhällsanalytiker Lia Markelin, rapportens författare.
Utbildningsstyrelsen både producerar och erbjuder stöd för läromedel med liten spridning, men dessa insatser räcker inte för att täcka de luckor som uppstår.
Författarna tar ekonomiska risker
Läromedelsförfattare och -översättare arbetar ofta under osäkra ekonomiska villkor. Den vanliga royaltymodellen fungerar bristfälligt på den svenskspråkiga marknaden, där försäljningsvolymerna är begränsade.
De stipendier som de finlandssvenska fonderna idag delar ut till läromedelsskribenter blir därför en avgörande del av försörjningen. Närmare hälften av läromedelsförfattarna i studien uppgav att de inte hade skrivit läromedlet utan fondernas bidrag.
Stort behov av differentierade och anpassade läromedel
I takt med att elevers och studerandes kunnande och stödbehov varierar allt mer, ökar behovet av differentierade läromedel. Det nya stödsystemet i grundskolan ökar behovet ytterligare. Digitala läromedel erbjuder delvis denna flexibilitet, men mycket mer behöver göras. Samtidigt är framtiden osäker för Lärum, det enda förlag som har anpassade läromedel som sitt huvudfokus.
Ett annat växande behov gäller läromedel i svenska som andraspråk och litteratur, där utbudet i dag är obefintligt för både åk 7–9 och gymnasiet. Utbildningsstyrelsen har fattat beslut om utgivning för åk 7–9 men tidtabellen är oklar.
För att garantera en jämlik tillgång till läromedel räcker det ändå inte med att läromedlen produceras. De måste också köpas in av kommunerna.
– Idag sliter i synnerhet grundskolan med ekonomin och lärare har inte möjighet att köpa in de goda läromedel som finns. Ifall man vill upprätthålla en jämlik och högklassig grundskola och en högklassig gymnasieutbildning måste det hittas pengar till högklassiga läromedel, konstaterar Markelin.
Rapporten ”En inblick i läromedelsproduktionen på svenska för grundskolan och gymnasiet” är utgiven av Tankesmedjan Magma och finansierad av Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd och Amos Andersons fond.
