Tankesmedjan Magma har kartlagt hur integrationen fungerar i Finland, med fokus på integration på svenska.
Ett av målen i regeringsprogrammet är att 5–10 procent av invandrarna ska integreras på svenska. Halvvägs in i regeringsperioden visar Magmas kartläggning att målsättningen framför allt är otydlig.
– Med vilka variabler skall målsättningen på 5–10 procent mätas? I relation till antalet som integreras på finska, eller i relation till antalet utlandsfödda nyinflyttade? Per år, eller under hela regeringsperioden? Målsättningens utfall kommer delvis bero på svaren på dessa frågor, säger Magmas chef Nils Erik Forsgård, författare till rapporten.
Frågan kompliceras ytterligare av att det råder en genomgående brist på tillförlitliga statistiska underlag. Samtidigt saknas också allmänna definitioner på vad integration är.
Enligt Forsgård är medborgarskap i nuläget den enda säkra indikatorn på integration. På den punkten ser trenden positiv ut. Ungefär sju procent av alla 20 099 ansökningar om medborgarskap som lämnades in år 2024 gjordes med svenska som kontaktspråk. Väljer man medborgarskap som volymmätare förefaller alltså målsättningen om 5–10 procent kunna uppnås åtminstone för år 2024.
Stora ambitioner – små strukturer
Forsgård har intervjuat aktörer som arbetar med integration i flera svensk- och tvåspråkiga orter i Finland. Många säger att regeringsprogrammets skrivning har gett ärendet en ny dignitet, men att det fortfarande finns stora utmaningar, bland annat i form av ointresserade tjänstemän och bristande informationsgång.
De lokala variationerna är stora. Integrationen på svenska verkar ofta bäras upp av eldsjälar snarare än av konsekventa institutionella lösningar. Den föreslagna nedläggningen av mottagningscentraler – även på svenskspråkiga orter som Oravais och Mariehamn – riskerar att försämra förutsättningarna ytterligare.
Forsgård påtalar i rapporten också mera generellt behovet av ökade integrationsvolymer på svenska. Han föreslår inrättandet av ett helt nytt hus för det svenska språket i Helsingfors (och senare på andra orter) för att öka intresset för svenskan.
Nyckelfråga för framtiden
Rapporten sätter även den finländska diskussionen kring invandring och integration i en internationell kontext. Många västländer står inför liknande dilemman: åldrande befolkning, arbetskraftsbrist och politiskt motstånd mot invandring. De politiska budskapen är ofta motstridiga – samtidigt som företagen ropar efter ny arbetskraft, skärps lagstiftningen för både arbetskraftsinvandring och asyl.
– Vi står inför en verklighet där arbetskraft behövs, men där vi stänger dörren för dem som kunde bidra. Särskilt den svenskspråkiga integrationen riskerar att bli en symbolfråga utan substans om inte politiska beslut följs av handling, säger Forsgård.
Rapporten noterar att integrationen inte bara är en språk- eller identitetsfråga – utan en nyckelfråga för Finlands framtida välfärd, ekonomi och sociala stabilitet.
