Omkring 70 procent av de svenskspråkiga kommer fortfarande att rösta på SFP – inga stora förändringar har skett i väljarstödet. Situationen i de olika delarna av landet lever. Partiet har en god chans att vinna ett extra mandat i Vasa valkrets medan det enda mandatet i Egentliga Finland är hotat. I Nyland pågår en omfördelning av rösterna och för att SFP ska kunna behålla fyra mandat i den hårda konkurrensen krävs en lyckad mobilisering av väljarna.
Bland annat detta framgår av en opinionsundersökning som Magma och Nyhetsbyrån SPT låtit göra inför riksdagsvalet. Under perioden 15.2–12.3.2019 intervjuade Taloustutkimus 1000 svenskspråkiga på fastlandet (inte Åland). Materialet analyserades av Mikko Majander och Kaisa Kepsu, båda samhällsanalytiker på Magma.
Valdeltagandet verkar vara stabilt, 72 procent av respondenterna visste vilket parti de skulle rösta på. Av dem stöder 69 procent SFP, följt av SDP 9 %, De gröna 6 %, Vänsterförbundet 4 %, Kristdemokraterna 4 %, Samlingspartiet 4 %, Sannfinländarna 2 % och Centern 1 %.
Osäkerheten har ökat bland de yngsta väljarna 18–24-åringar (30 % -> 41 %) men också bland 35–54-åringar.
SFP:s kampanj försvåras av att stora namn som Carl Haglund och Stefan Wallin inte ställer upp i valet i år. Mätningen lyfter inte upp nya röstmagneter. Över 80 procent av respondenterna namnger ingen kandidat då de tillfrågades om vem de ska rösta på.
Mätningen visar på ett utbrett missnöje mot Juha Sipiläs regering och en önskan om en förändring. De svenskspråkiga har tappat förtroendet för Centern och Samlingspartiet som regeringspartier och stöder nu i högre grad en röd-grön regeringskoalition. Omkring 80 % av de svenskspråkiga vill även se SFP i regeringen, ungefär lika många fyra år tidigare.
Hälso- och äldrevård, klimat och utbildning är centrala valfrågor för de svenskspråkiga väljarna och klart viktigare än för befolkningen i genomsnitt. Svenskans ställning fortsätter att vara en politisk prioritet, i synnerhet för SFP-väljare (69 %). Invandring och brottslighet prioriteras däremot lägre bland svenskspråkiga väljare än bland finländare i allmänhet.
I undersökningen ingick också några frågor om Europaparlamentsvalet i maj. De yngre åldersgrupperna är säkrare på att de ska rösta i årets val jämfört med tidigare år, även om de inte alltid kan ange vilket parti de ska lägga sin röst på. För de äldre är Europaparlamentsvalet mindre intressant än riksdagsvalet.
