Trots att de flesta partier talar varmt om Finlands tvåspråkighet är det i praktiken bara SFP och SDP som lägger nämnvärda resurser på svenskspråkig verksamhet. Det visar tankesmedjan Magmas analys av hur de finländska partierna arbetar på svenska.
Sedan SFP grundades har omkring två tredjedelar av de svenskspråkiga finländarna troget röstat på partiet. Trots att väljarrörligheten över lag har ökat under 2000-talet har inget annat parti på allvar utmanat SFP:s ställning.
När SFP gick med i Petteri Orpos högerkonservativa regering profilerade de rödgröna partierna sig som alternativ i försvaret av det tvåspråkiga Finland.
Några särskilda satsningar på svenskspråkig verksamhet har dock inte synts till, konstaterar samhällsanalytiker Mikko Majander i rapporten ”Har SFP utmanare? En översikt över de finländska partiernas svenskspråkiga verksamhet”
– Partiernas begränsade satsningar på svenskspråkig verksamhet visar att det i slutändan finns ganska få röster att vinna där, tolkar Majander.
SFP:s dominans består – men utmanas lokalt
– De liberala väljarna bestraffade inte SFP i EU-valet, utan partiet lyckades behålla sin plats i Bryssel med god marginal – trots att svenskspråkiga Li Andersson blev valets röstmagnet.
– Kommunalvalet visade å andra sidan att vänsterpartierna utmanar SFP i Helsingfors och Åbo, medan Kristdemokraterna gör det i Österbotten, säger Majander. För ett litet parti kan även små förändringar i väljarbasen få stor betydelse.
Att försvara det svenska språket är en existentiell fråga för SFP. Också i andra partier finns det mycket välvilja, men den når sällan särskilt högt upp på prioriteringslistan.
I den andra änden av spektrumet finns Sannfinländarna. Kampen mot invandring har mildrat partiets syn på det andra nationalspråket, men den kritiska synen på svenskan fungerar fortfarande som ett sätt att mobilisera väljarna.
Folktinget behöver större öppenhet
Rapporten lyfter också fram Folktingets roll som en viktig politisk samlingspunkt för det svenskspråkiga Finland – men pekar på brister i hur dess ledamöter väljs.
– Folktinget binder partierna till ett tvåspråkigt Finland. Ur ett demokratiskt perspektiv borde valförfarandet i samband med kommunalvalen bli mer transparent. I nuläget är det svårt att få klarhet i vem som väljs in och med vems röster.
