Svenskspråkiga flickor är klart tydligare för abort än vad svenskspråkiga pojkar är, visar den färska svenskspråkiga ungdomsbarometern 2024.
I frågan hur svenskspråkiga ser på sig själv i förhållande till en vänster–höger skala ses en nästan spegelvänd fördelning mellan könen. Medan en tredjedel av pojkarna befinner sig på högersidan, befinner sig en tredjedel av flickorna på vänstersidan. I frågan om liberal–konservativ väljer betydligt fler flickor än pojkar de liberalare alternativen. Samtidigt ställer sig de unga njuggare till invandring än tidigare och uppvisar betydligt mindre oro för klimatet än för bara två år sedan.
– En röd tråd i Magmas ungdomsbarometer är en alltmer konservativ hållning bland svenskspråkiga unga i Finland. Denna konservativa våg är en del av en större utveckling i många delar av västvärlden. Också i Sverige märks en konservativ strömning bland svenska ungdomar, säger Jacob Strandell, som skrivit en forskarkommentar till Magmas ungdomsbarometer. Strandell är forsknings- och utvecklingschef för rikssvenska Ungdomsbarometern Ab.
Ungdomar mår bättre än tidigare
Magmas ungdomsbarometer 2024 belyser också de ungas syn på sitt välbefinnande och sin psykiska hälsa. Efter en nedåtgående trend under de senaste sex åren ses nu en liten förbättring, trots att siffrorna inte är tillbaka på samma nivå som före coronapandemin.
– Det är glädjande att se att den nedåtgående trenden brutits och att de unga är mer nöjda med livet i stort än vid senaste mätning, säger Birgitta Forsström, vd för Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne som bekostat ungdomsbarometern.
Samtidigt rapporterar flickorna alltjämt sämre psykiskt välbefinnande än pojkarna och upplever mera stress, ensamhet och prestationsångest än vad pojkarna gör. Ifall man behöver stöd i vardagen, till exempel med den psykiska hälsan, föredrar 40 procent i första hand fysiska stödtjänster.
Skärmtid problematisk enligt majoriteten
En majoritet av ungdomarna upplever sin skärmanvändning som problematisk. 71 procent av flickorna och 52 procent av pojkarna tycker att de är beroende av eller lider av sin skärm- eller telefonanvändning. Motsvarande siffor för upplevt beroende av sociala medier är 69 procent och 42 procent. De mest frekvent använda mediekanalerna bland svenskspråkiga unga är sociala medier, med TikTok och Instagram i spetsen.
– Forskningen kring sociala och andra digitala medier och ungas psykiska hälsa visar ett klart samband mellan användningen av digitala medier och både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. Svenskspråkiga unga i Finland är inget undantag, säger Kristian Wahlbeck, ledande sakkunnig vid MIELI Psykisk Hälsa Finland rf.
Andra teman som lyfts upp i barometern är bland annat svenskspråkiga ungas inställning till utbildning, användningen av engelska i situationer där den andra parten talar finska, samt dålig behandling på grund av minoritetstillhörighet.
Våren 2024 utfördes mätningen för fjärde gången. Liksom tidigare år utfördes materialinsamlingen av Taloustutkimus. Materialet baseras på svar från 1 666 svenskregistrerade unga i åldern 15–19 år. Närmare information om undersökningen och dess tillvägagångssätt hittas i rapportens bilaga.
