Invandrare – ett problem eller en lösning i Svenskfinland?

Tryggheten och en känsla av tillhörighet är mycket viktigt sak i ens integrationsprocess. Den hittar man lättare i ett mindre sammanhang och därför borde Svenskfinland öppna dörrarna ytterligare för det här resonemanget.

Svensk forskare rör om i skoldebatten: Hierarkisk, lärardominerad skola bakom Pisa framgången

5 okt 2015 | Magma
Vad är det som gör att Finland har klarat sig så bra i Pisaundersökningarna? Och varför har resultaten försämrats under senare år? Gabriel Heller Sandgren har undersökt frågorna i sin doktorsavhandling Real Finnish Lessons. The True Story of an Education Superpower. Forskaren presenterade nyligen sina...

Magma valde två kulturutredare

Wivan Nygård-Fagerudd och Mikael Kosk är de två som i Magmas regi ska göra den nya finlandssvenska kulturutredningen. Nygård-Fagerudd fokuserar på Österbotten och Kosk på de övriga regionerna. Utredarjobbet hade lockat ett tiotal kvalificerade sökande.

Finlandssvensk drivkraft
(Magma-pamflett 1/2015)

De svenskspråkiga finländarna har haft ett ekonomiskt och socialt välstånd som en följd av att invånarna i svenskdominerade kommuner har haft makt över sina egna, samhälleliga grundfunktioner. Kommentar och analys av Andreas Elfving.

Kulturpolitik på svenska?

Diskussionen om kulturpolitiken handlar mest om fonder och stiftelser, men då glöms många andra aktörer bort. De har ofta helt egna utdelningsprinciper. Vem bär egentligen ansvaret för den svenskspråkiga kulturens framtid i Finland?

”Ni har ju era fonder”/ ”Vi har ju våra fonder” – hållbar kulturpolitik på svenska i Finland? (Magma-studie 3/2014)

Vem bär ansvaret för den svenskspråkiga kulturens framtid i Finland? Är det möjligt att tala om en hållbar kulturpolitik på svenska? Hur definieras svenskspråkig kultur och hur finansieras den?

Ingen friskola en av orsakerna till skolframgången i Finland

På DN Debatt (30.6.) skriver minister Pär Stenbäck om varför skolan i Finland lyckats där den svenska skolan inte gjort det.

Specialskolan för synskadade ett resurscenter

I Finland föds varje år cirka 100 barn med synskador. En del av barnen är helt blinda, en del har nedsatt syn och en del har flerfunktionshinder. De flesta går i en vanlig skola, studerar och får en utbildning på samma sätt som sina seende jämnåriga. Vissa har ändå behov av specialstöd, men idag är det...

Säregen pamflett om den onyttiga svenskan

9 jun 2014 | Sven-Erik Klinkmann
Vart försvann drömmen om jämlikhet och rättvisa i den tunnelvisionen? Den frågan ställer docent Sven-Erik Klinkmann som läst professor Ilmari Rostilas pamflett Vapaaehtoinen ruotsi on hyvinvointietu. Suomenkielisten näkökulma kielipolitiikkaan. Pamfletten utkom i samband med att medborgarinitiativet...

Rätten till utbildning (Magma pm 3)

I Magmas pm Rätten till utbildning beskriver docent Karin Linnanmäki hur Svenska skolan för synskadade utvecklats från en internatskola för blinda i Helsingfors till en specialskola med ett center för lärande och kompetens, som förväntas erbjuda specialpedagogiska tjänster till hela Svenskfinland.

Tarvitaanko Suomessa kaksikielisiä kouluja?

Kaksikielistä koulua käyneiden oppilaiden koulumenestys ja kielitaito ovat kansainvälisten tutkimusten valossa keskimäärin huomattavan hyvät. Suomessa ei kuitenkaan ole kaksikielistä koulua, jossa osa opetuksesta annettaisiin suomen, osa ruotsin kielellä. Jos sellainen perustetaan, lähtökohtana tulee...

Tvåspråkiga skolor – fördelar och nackdelar

Internationella undersökningar visar att eleverna i medeltal klarar sig anmärkningsvärt bra i tvåspråkiga skolor. I Finland saknas genuint tvåspråkiga skolor med undervisning på både finska och svenska. Magmas nya utredning betonar att om en sådan grundas är det av yttersta vikt att skolan respekterar...