Effekten av att inte kunna skriva på svenska i Finland

8 nov 2011 | Åsa Mickwitz
Gästkolumnen är skriven av FD Åsa Mickwitz, universitetslektor i modersmål vid Språkcentrum, Helsingfors universitet. "Jag fick L i modersmålet i studenten, men jag vet inte längre hur man skriver på svenska". Så uttrycker mina studenter många gånger sin frustration över skrivandet vid universitetet.

Kaksikielinen koulu toisi ruotsin kielen eläväksi

Helsingin Sanomat flggar i sin ledare (1.11.) för tvåspråkiga skolor: "Selvä enemmistö pääkaupunkiseudun asukkaista olisi valmis laittamaan lapsensa kaksikieliseen kouluun. Helsingin Sanomien TNS Gallupilla teettämässä mielipidetiedustelussa 55 prosenttia 7-16-vuotiaiden lasten vanhemmista olisi valmis...

Släng dig i väggen, Taxell

I Hufuvudstadsbladet (24.9) fortsätter kolumnisten Thomas Rosenberg debatten om en- eller tvåspråkiga lösningar.

Språken är sällan jämnstarka

De enspråkiga skolorna behövs för att svenskan ska väga lika tungt som finskan i tvåspråkighetens vågskål. Men det finns rum för flexiblare lösningar, skriver Mikael Kosk i Hbl:s ledare (21.9.)

Taxellparadoxen behöver två tillägg

På www.ostnyland.fi som är Östra Nylands och Borgåbladet gemensamma webbtidning fortsätter Jan-Erik Andelin debatten om enspråkiga eller tvåspråkiga lösningar (19.9.)

Det tvåspråkiga blir tyvärr ofta enspråkigt finskt

En fungerande tvåspråkighet förutsätter balans mellan språken, skriver Kennth Mynti i Vasabladets ledare (17.9.)

Där kom en käpp mitt i myrstacken

Maria Wetterstrand har börjat som opinionsbildare i Finland, noterar Jan-Erik Andelin i ledaren i Östra Nyland (12.9.) Exempel på det är att hon vill se tvåspråkiga skolor i Finland.

Gammaltestamentlig” visdom

I ÅU (14.9.) kommenterar Torbjörn Kevin ledaren i Östra Nyland (13.9.), där Jan-Erik Andelin skriver om enspråkiga eller tvåspråkiga skolor.

Ungdom mellan skola och arbete

Inom kort kommer jag att stå framför ett antal ungdomar som alla har valt att börja studera historia vid Åbo Akademi. Som inhoppad ämnesansvarig skall jag i år hälsa dem varmt välkomna, men vad mer skall jag säga? Att de gjort ett gott val eftersom humanister behövs. Det kan jag ännu drista mig att påstå...

Myönteinen syrjintä on joskus tarpeen

Perussuomalaiset saivat valokeilan siirretyksi yhden edustajansa rumista puheista ruotsinkielisten kiintiöihin koulutuksessa, toteaa Etelä-Suomen-Sanomat pääkirjoituksessaan (1.6.)

Strunta inte i pojkarna!

Den senaste PISA-undersökningen gav den finländska skolan rekordbetyg. En hög internationell ranking lockade utländska delegationer på skolbesök till vårt land, och det här berömmet minskade i sin tur intresset här hemma för en analys av vad som kunde göras ännu bättre. För alltid finns det ju rum för...

Skolan, vår framtid

Resultaten för den senaste PISA-undersökningen från 2009 visade att Finland behållit sin topposition. Den här gången var det niondeklassisters förmågor och attityder till läsning och textförståelse som mättes, och Finland platsade trea efter Shanghai och Korea. Den 18 maj presenterades däremot preciserad...