Baskien efter ETA – Om språket, skolan och samhället

Talar man om Baskien kan det innebära i alla fall två olika saker: antingen enbart den spanska regionen Baskien (Euskadi), eller så språk- och kulturområdet Baskien, där också norra Navarra samt tre regioner från sydvästra Frankrike ingår (Euskal Herria, det basksiska språkets land). På baskiska kan...

Tvåspråkig skola som hot

I en nyss utkommen rapport kartläggs de samiska ungdomarnas (13-17 år) språkanvändning i Utsjoki. Eller snarare de samiska tonåringarnas användning av det samiska språket. Rapporten är ingen uppmuntrande läsning.

Kaksikielisen isänmaan kunniaksi

Ruotsalaisuuden päivänä (Svenska dagen) (6.11.) kirjoittaa pääkirjoituksen ruotsin kielen asemasta Suomessa.

Pakkoruotsi on hyvä asia

Moni nuori ja aikuinenkin on sitä mieltä, että pakkoruotsi on huono asia. Omat kokemukseni ovat päinvastaisia. Itse pidän ruotsin opiskelusta todella paljon. Näin kirjoittaa Fanni Ojala mielipidekirjoituksessaan Keski Suomalaisessa 30.10.

På spaning efter den nya finlandssvenska identiteten

I framtiden syftar ordet ”finlandssvensk” alltmer på en person som talar både finska och svenska ungefär lika bra oberoende av modersmål, visar en undersökning av elever i 26 svenska skolor runt om i Finland. Ju mer tvåspråkigheten breder ut sig, desto oftare blir ”finlandssvensk” och ”tvåspråkig” synonyma...

Ei pakko vaan mahdollisuus oppia vieraita kieliä

Joensuussa ilmestyvä sanomalehti Karjalainen kirjoittaa pääkirjoituksessaan 16.8. kielten rikkaudesta: "Sen sijaan että ruotsi ja venäjä asetetaan vastakkain, kielet pitäisi nähdä rinnakkaisina."

Åbo Akademi University leading the way

7 mar 2012 | Dave Dunne
For those of us who completed our education, in the 1990s the use of computers is second nature. We sometimes see our parents struggle with computer skills, as their generation was only thought through the method writing with pen on paper. In an increasingly digital world there can be a meeting of these...

Sicilianska februarireflexioner

Fordom levde vi i den mörka medeltiden och visste föga om vår omvärld. Idag är vi allmänbildade. Idag är vi upplysta. Vi reser på semester kors och tvärs över jordklotet, vi tillägnar oss nyheter genom tv, radio, tidningar och Internet. Vi vet kanske inte allt, men vi vet mycket om det mesta.

Lagen eller pengarna

Universitetslagen stadgar om tre uppgifter för oss som är verksamma inom Akademia. Vi skall forska, meddela undervisning och stå i växelverkan med det omgivande samhället. Den sistnämna uppgiften kallas allmänt för "tredje uppgiften".

Tvåspråkiga skolor ingen bra lösning

Utgångspunkten och normen i skolan borde i de flesta fall vara ett språk - en skola. Annars risk för att minoritetsspråkets ställning försvagas. Det skriver Ari Nykvist i en intervju med två spårkforskare i Meddelande från Åbo Akademi/18.

Paradigmskifte i synen på modersmålet en fara

Barbro Allardt Ljunggren,som är doktor i tvåspråkighetsforskning och jobbar som lektor vid Södertörns högskola i Huddinge i Sverige värnar om enspråkiga skollösningar i sitt inlägg i Hbl (19.12.)

Kielipolitiikkaa ilman vaatteita

I sin kolumn i Helsingin Sanomat (13.11.) skriver tidningens chefredaktör Mikael Pentikäinen om betydelsen av tvåspråkigheten och anser att förslaget om tvåspråkiga skolor bör utredas.