Ruotsalaisuuden päivä on enemmän kuin tarpeen

Trevlig svenska dagen! Det svenska språket och finlandsvensksheten har varit naturliga delar av vårt samhälle. Tyvärr är det inte längre så. Rörelsen mot "tvångssvenskan" har fått sådana dimensioner som bevisar att det inte mera handlar endast om språkstudier. Aktivisterna påstår, att frivilliga svenskan...

Ruotsin kieltä kannattaa opiskella

Maaseudun Tulevaisuudessa (6.11.) Sirpa Salovius kirjoittaa ruotsin kielen merkityksestä: "Suomen ulkopolitiikkaa on sotien jälkeen johdettu niin, että Suomi on saanut enemmän liikkumavaraa Pohjoismaihin ja yleensäkin lähteen unohtamatta hyviä suhteita itäiseen naapuriimme. Ruotsista Suomi on saanut...

Finlandssvenskarna blir fler – tack vare tvåspråkiga familjer

– Det är uppmuntrande att antalet svenskspråkiga personer ökat med nästan 1 400 personer sedan år 2007. Det har skett ett positivt trendbrott, kommenterar folktingssekreterare Markus Österlund den färska statistiska rapporten om finlandssvenskarnas verklighet. Finlandssvenskarna 2012 – en statistisk...

Från mitt kafébord i Wien XXI

En polsk god vän, död sedan några år tillbaka, levde nästan hela sitt liv i exil i Canada. Wlodek hade som ung man försvarat sitt land mot Hitler, upplevt sammanbrottet, på äventyrliga vägar tagit sig till England för att fortsätta kampen, som artillerist varit med vid Monte Cassino, men efter kriget...

Välkommen till Magmas diskussion på bokmässan

Tankesmedjan Magma ordnar en diskussion om temat under årets bokmässa i Helsingfors fredagen den 25 oktober klockan 15.30 på Edith Södergran-scenen i Helsingfors mässcentrum.

Den kära och svåra tvåspråkigheten

Kära hurri! är en tvåspråkig antologi, där 15 skribenter* delar med sig av sin syn på tvåspråkigheten i Finland. Samhällsdiskussionen om tvåspråkighet har pågått flera år och särskilt den s.k. "pakkoruotsi"-frågan dyker med jämna mellanrum upp i debatten. Skribenterna i antologin är opinionsbildare av...

Suomalaiset eivät arvosta kielitaidon merkitystä

EU korostaa kielistrategiassaan kielellisen moniarvoisuuden tärkeyttä. Tavoitteena on, että eurooppalaisten tulisi osata puhua kahta kieltä oman äidinkielensä lisäksi. Eurobarometrissa asenne monikielisyyteen on yleensä positiivinen. Enemmistö on sitä mieltä, että kielitaidosta on hyötyä, kun hakee työtä...

Vad håller språköarna vid liv?

Språkö. Smaka på ordet. Ett språk, som utgör en ö, någonstans långt ute i havet, utan kontakt med omvärlden? Enspråkiga människor som isolerat sig för att bevara sitt modersmål? Eller en ö, med goda förbindelser till omvärlden, där man följer med och är en del av samhället runt omkring? En ö, där människor...

Svenska språköar och finska utskär (Magma-studie 3/2013)

I denna studie jämför Lina Laurent språköarna med varandra. Hon beskriver deras styrkor och svagheter och de utmaningar de står inför. ”Svenska språköar och finska utskär” synliggör de människor och organisationer som arbetar för språket. Studien söker svaret på frågan om hur unga vuxna ser på betydelsen...

Pakkoruotsista hyötyruotsiin

I Salon Seudun Sanomat (22.8.) har Jan-Erik Enestam, direktör för Nordiska Rådet i Köpenhamn, skivit en kolumn om nyttosvenskan, som här återges: "Kansalaisaloite "pakkoruotsin" poistamiseksi sai odotetusti vaaditut 50 000 allekirjoitusta ja pääsee nyt eduskunnan käsittelyyn. Asian myönteinen puoli...

Aika herätä aitoon kielitietoisuuteen

Viikon vieraskolumnisti, toimittaja Kari Arola, kirjoittaa ruotsin kielen asemasta ja sen turvaamisesta.

Var det svenska någonting gott?

Den gamla Hegelska föreställningen att ett folks historia börjar först när folket i fråga har uppnått en egen statlig existens frodas alltjämt på sina håll. Den var ett nyttigt korrektiv till en äldre seglivad tanke att man borde söka folkets ursprung så långt tillbaka i tiden som möjligt, i ett arkaiskt...