Hur ser läsare och författare på finlandssvensk litteratur?

För att hålla den finlandssvenska litteraturen livskraftig behövs både författare och läsare. I studien går Marit Lindqvist in på hur läsare och författare ser på den finlandssvenska boken.

Finska kvinnor positivare till svenskan än männen

E2:s undersökning visar att synen på det svenska i Finland har hållits rätt stabil under det senaste decenniet och i jämförelse med Magmas egna opinionsundersökningar från år 2008 och år 2013 kan man inte notera några betydelsefulla förskjutningar i vare sig positiv eller negativ riktning. Läs mer!

Finskspråkiga vill kunna svenska bättre

De finskspråkiga skulle vilja ha mera att göra med svenskspråkiga och de skulle vilja kunna svenska bättre, visar en undersökning av e2:s forskare Ville Pitkänen och Jussi Westinen, Talar du svenska?– en undersökning om finskspråkigas attityder till svenskan och de svenskspråkiga.

FNB en domänförlust?

20 nov 2017 | Olav Melin
Nyheten om att Finska Notisbyrån lägger ned sin svenska verksamhet från årsskiftet har med undantag av ett par inlägg passerat oförmärkt. Att den nationella notisbyråns (STT) finska vd Mika Pettersson anser det vara en svensk domänförlust har inte väckt några kommentarer. Ändå handlar det om att en gedigen...

Journalistiken till heders

De senaste årens digitala utveckling har varit utmanande för traditionella medier som papperstidning och broadcast tv. Mediehusen har koncentrerat sig på att uppnå en lönsamhet då det gäller produktion och distribution. I ivern att digitalisera och spara sig ur krisen har innehållet, det vill säga journalistiken,...

Ung och i behov av stöd (Magma-pamflett 4/2016)

I den här pamfletten presenteras Navigator-modellen så som den genomförs i huvudstadsregionen. Vilka styrkor, svagheter, hot och möjligheter verkar den nya modellen föra med sig för den svenskspråkiga servicen? Ett jämförande perspektiv erbjuds genom en titt på den tvåspråkiga Navigator-modellen i Vasa.

Från känslor till ord och handling

Vi har nu ett samtalsklimat där lögner och halvsanningar är legio, där förakt och kategoriseringar sprids på högsta politiska nivå, och där den som protesterar snabbt målas in i en politiskt korrekt ”åsiktskorridor” där alla de placeras som tror att de är något.

Nyttoargumentet - en återvändsgränd?

Vi behöver bli bättre på att göra lärande roligt. Svenska, eller vilket annat språk som helst, ska man lära sig via lek och skratt, via gemensamma upplevelser, med andra människor medan man gör något tillsammans.

Svenskspråkiga nylänningar toppar flytten till Sverige (Magma-pamflett 2/2016)

I sin analys av den svenskspråkiga flyttningen mellan Finland och Sverige 2000–2015 visar Kaisa Kepsu att utflyttningen till Sverige accelererat under de senaste två åren, 2014 och 2015. Det mest utmärkande för utvecklingen är att svenskspråkiga flyttar mer från södra Finland än från Österbotten. Statistiken...

Ett rikt inre liv

Vad svenskan i Finland behöver är ett rikt inre liv, en mångfald av verksamheter och sammanhang där man vill vara, stanna och höra till, men som man också kan besöka eller ta del av utan särskilt medlemskap.Människan är av naturen verksam, och om inget händer där man talar svenska gör hon rätt i att...

Den svenska sammanhållningen prövas

Den ekonomiska utvecklingen avgör om en ny utvandringsvåg leder till en accelererande ungdomsemigration västerut. Även om man inte kan påverka de rent ekonomiska realiteterna, kunde man på svenskt håll i ett handlingsprogram identifiera faktorer som kanske minskar risken för slutgiltig emigration och...

En politisk intressebevakare år 2030?

Många vill vara en del av det svenska i vårt land. Det här är mitt fasta intryck och något vi behöver bejaka för att ge alla dem som aktivt vill vara en del av en vardag med två nationalspråk möjligheten att vara det.