Hur ser läsare och författare på finlandssvensk litteratur?

För att hålla den finlandssvenska litteraturen livskraftig behövs både författare och läsare. I studien går Marit Lindqvist in på hur läsare och författare ser på den finlandssvenska boken.

Finska kvinnor positivare till svenskan än männen

E2:s undersökning visar att synen på det svenska i Finland har hållits rätt stabil under det senaste decenniet och i jämförelse med Magmas egna opinionsundersökningar från år 2008 och år 2013 kan man inte notera några betydelsefulla förskjutningar i vare sig positiv eller negativ riktning. Läs mer!

Finskspråkiga vill kunna svenska bättre

De finskspråkiga skulle vilja ha mera att göra med svenskspråkiga och de skulle vilja kunna svenska bättre, visar en undersökning av e2:s forskare Ville Pitkänen och Jussi Westinen, Talar du svenska?– en undersökning om finskspråkigas attityder till svenskan och de svenskspråkiga.

Ett rikt inre liv

Vad svenskan i Finland behöver är ett rikt inre liv, en mångfald av verksamheter och sammanhang där man vill vara, stanna och höra till, men som man också kan besöka eller ta del av utan särskilt medlemskap.Människan är av naturen verksam, och om inget händer där man talar svenska gör hon rätt i att...

Den svenska sammanhållningen prövas

Den ekonomiska utvecklingen avgör om en ny utvandringsvåg leder till en accelererande ungdomsemigration västerut. Även om man inte kan påverka de rent ekonomiska realiteterna, kunde man på svenskt håll i ett handlingsprogram identifiera faktorer som kanske minskar risken för slutgiltig emigration och...

Finlandssvensk drivkraft
(Magma-pamflett 1/2015)

De svenskspråkiga finländarna har haft ett ekonomiskt och socialt välstånd som en följd av att invånarna i svenskdominerade kommuner har haft makt över sina egna, samhälleliga grundfunktioner. Kommentar och analys av Andreas Elfving.

Rätten till utbildning (Magma pm 3)

I Magmas pm Rätten till utbildning beskriver docent Karin Linnanmäki hur Svenska skolan för synskadade utvecklats från en internatskola för blinda i Helsingfors till en specialskola med ett center för lärande och kompetens, som förväntas erbjuda specialpedagogiska tjänster till hela Svenskfinland.

Perheestä politiikkaan

Voi ei! Tämäkin vielä! "Ruotsinkielisten parisuhteet onnellisempia kuin suomenkielisten", lehtiotsikko kertoi Väestöliiton tutkimusta siteeraten. Ruotsinkielisistä 60 prosenttia ja suomenkielisistä 40 prosenttia kertoi olevansa puolisoonsa "erittäin tyytyväisiä". Ruotsinkielisen todennäköisyys erota...

Ruotsin kieltä kannattaa opiskella

Maaseudun Tulevaisuudessa (6.11.) Sirpa Salovius kirjoittaa ruotsin kielen merkityksestä: "Suomen ulkopolitiikkaa on sotien jälkeen johdettu niin, että Suomi on saanut enemmän liikkumavaraa Pohjoismaihin ja yleensäkin lähteen unohtamatta hyviä suhteita itäiseen naapuriimme. Ruotsista Suomi on saanut...

Finlandssvenskarna blir fler – tack vare tvåspråkiga familjer

– Det är uppmuntrande att antalet svenskspråkiga personer ökat med nästan 1 400 personer sedan år 2007. Det har skett ett positivt trendbrott, kommenterar folktingssekreterare Markus Österlund den färska statistiska rapporten om finlandssvenskarnas verklighet. Finlandssvenskarna 2012 – en statistisk...

Vihapuheet syyniin

Netti on oiva viestin ja sosiaalinen media nopeasti reagoiva keskustelufoorumi, mutta ei ongelmaton, sillä nimettömän verkkokirjoittelu antanut tilaa tuomittavalle vihapuhetta ja törkykirjoittelulle, kirjoittaa toimittaja Kari Arola ja vaatii vihapuheet syyniin.

Fri SVT stärker svenskan

Ett fullskaligt utbud av rikssvensk tv i södra Finland skulle stärka svenskan i Finland. Det säger László Vincze som disputerade för doktorsgraden den 15 juni. Vasabladets kenneth Myntti har intervjuat Vincze (17.6.)