Engelska en aktiv del av svenskspråkiga ungdomars vardag

12 dec 2018 | Jenny Stenberg-Sirén
Svenskan dominerar ännu, men engelskan har en stor plats i många ungdomars liv. Så kan man sammanfatta del två av den svenskspråkiga ungdomsbarometer som Taloustutkimus utfört på uppdrag av Magma.

God vård - också på svenska?

Hur ska man kunna främja god vård i Finland – också på svenska? De frågorna diskuteras i Magmas nya pamflett, bestående av två debatterande artiklar med ett samhällspolitiskt perspektiv på kvalitet i vården och språket som en del av kvaliteten.

Den svenskspråkiga ungdomsbarometern 2018

Svenskspråkiga ungdomar är överlag positiva inför framtiden, men de är tydligt oroade över miljön. Bland annat det här visar den svenskspråkiga ungdomsbarometern, som tankesmedjan Magma låtit göra.

Hur ser läsare och författare på finlandssvensk litteratur?

För att hålla den finlandssvenska litteraturen livskraftig behövs både författare och läsare. I studien går Marit Lindqvist in på hur läsare och författare ser på den finlandssvenska boken.

Finska kvinnor positivare till svenskan än männen

E2:s undersökning visar att synen på det svenska i Finland har hållits rätt stabil under det senaste decenniet och i jämförelse med Magmas egna opinionsundersökningar från år 2008 och år 2013 kan man inte notera några betydelsefulla förskjutningar i vare sig positiv eller negativ riktning. Läs mer!

Finskspråkiga vill kunna svenska bättre

De finskspråkiga skulle vilja ha mera att göra med svenskspråkiga och de skulle vilja kunna svenska bättre, visar en undersökning av e2:s forskare Ville Pitkänen och Jussi Westinen, Talar du svenska?– en undersökning om finskspråkigas attityder till svenskan och de svenskspråkiga.

Ett rikt inre liv

Vad svenskan i Finland behöver är ett rikt inre liv, en mångfald av verksamheter och sammanhang där man vill vara, stanna och höra till, men som man också kan besöka eller ta del av utan särskilt medlemskap.Människan är av naturen verksam, och om inget händer där man talar svenska gör hon rätt i att...

Den svenska sammanhållningen prövas

Den ekonomiska utvecklingen avgör om en ny utvandringsvåg leder till en accelererande ungdomsemigration västerut. Även om man inte kan påverka de rent ekonomiska realiteterna, kunde man på svenskt håll i ett handlingsprogram identifiera faktorer som kanske minskar risken för slutgiltig emigration och...

Finlandssvensk drivkraft
(Magma-pamflett 1/2015)

De svenskspråkiga finländarna har haft ett ekonomiskt och socialt välstånd som en följd av att invånarna i svenskdominerade kommuner har haft makt över sina egna, samhälleliga grundfunktioner. Kommentar och analys av Andreas Elfving.

Rätten till utbildning (Magma pm 3)

I Magmas pm Rätten till utbildning beskriver docent Karin Linnanmäki hur Svenska skolan för synskadade utvecklats från en internatskola för blinda i Helsingfors till en specialskola med ett center för lärande och kompetens, som förväntas erbjuda specialpedagogiska tjänster till hela Svenskfinland.

Perheestä politiikkaan

Voi ei! Tämäkin vielä! "Ruotsinkielisten parisuhteet onnellisempia kuin suomenkielisten", lehtiotsikko kertoi Väestöliiton tutkimusta siteeraten. Ruotsinkielisistä 60 prosenttia ja suomenkielisistä 40 prosenttia kertoi olevansa puolisoonsa "erittäin tyytyväisiä". Ruotsinkielisen todennäköisyys erota...

Ruotsin kieltä kannattaa opiskella

Maaseudun Tulevaisuudessa (6.11.) Sirpa Salovius kirjoittaa ruotsin kielen merkityksestä: "Suomen ulkopolitiikkaa on sotien jälkeen johdettu niin, että Suomi on saanut enemmän liikkumavaraa Pohjoismaihin ja yleensäkin lähteen unohtamatta hyviä suhteita itäiseen naapuriimme. Ruotsista Suomi on saanut...