“Magma gathered plaudits for its work on social issues and economics. It also benefits from strong connections with other institutions across Europe, which gives its work an impressive sense of scope.”
Regeringen föreslår att en del skolor skulle erbjuda undervisning i fler främmande språk. I gengäld skulle de elever som väljer fler språk befrias från undervisning i svenska, respektive finska. Om målet inte skulle vara att minska svenskundervisningen, kunde regeringen föreslå en utvidgning av språkvalet....
E2:s undersökning visar att synen på det svenska i Finland har hållits rätt stabil under det
senaste decenniet och i jämförelse med Magmas egna opinionsundersökningar från år 2008 och år
2013 kan man inte notera några betydelsefulla förskjutningar i vare sig positiv eller
negativ riktning. Läs mer!
De finskspråkiga skulle vilja ha mera att göra med svenskspråkiga och de skulle vilja kunna svenska bättre, visar en undersökning av e2:s forskare Ville Pitkänen och Jussi Westinen, Talar du svenska?– en undersökning om finskspråkigas attityder till svenskan och de svenskspråkiga.
En viktig lärdom är att för alla, även språkliga minoriteter är en rimligt stark och välmående offentlig sektor en lika viktig som fruktbar bundsförvant
Det är knappast fel att hävda att Finland är mera beroende av ett fungerande nordiskt samarbete än våra grannländer. Att vårt land överhuvudtaget
är en vinnare i internationellt samarbete är en realitet som inte kan upprepas för ofta.
Det har stundom funnits tankar på att börja registrera tvåspråkiga på samma sätt som finsk- och svenskspråkiga. Det är en möjlig tanke, men på ett absolut villkor: att dessa tvåspråkiga både nationellt och i varje kommun räknas den mindre språkgruppen till godo.
Vi har nu ett samtalsklimat där lögner och halvsanningar är legio, där förakt och kategoriseringar sprids på högsta politiska nivå, och där den som protesterar snabbt målas in i en politiskt korrekt ”åsiktskorridor” där alla de placeras som tror att de är något.
De egna institutionerna är fundamentala för vår kulturgemenskap, som oftast är i minoritet också lokalt. Men institutionerna räcker inte till, om de inte har ett stöd och en legitimitet hos majoriteten.
Vi behöver bli bättre på att göra lärande roligt. Svenska, eller vilket annat språk som helst, ska man lära sig via lek och skratt, via gemensamma upplevelser, med andra människor medan man gör något tillsammans.
Om man inte känner ett ägandeskap, oberoende av i vilken landsända man bor, hur kan man då motivera sig? Varför kan en Hangöbo känna att också Lapplands renar hör till det egna, men inte en Kajanabo att finlandssvenskan, den är min?
Den Nordiska förbundsstaten skulle bli den tolfte största ekonomin sett till BNP och ha 25 miljoner invånare. Tvåspråkigheten i Finland skulle vara en tillgång för såväl finskspråkiga som svenskspråkiga finländare.
Den riktigt stora framtidsfrågan för den svenskspråkiga i Finland gäller förstås hur samhället kommer att utvecklas framöver. De strukturella nedmonteringar och centraliseringar vi ser komma i en nära framtid ger en vink om att förändringarna blir stora.