Utan svenska ingen tvåspråkighet

Det är knappast fel att hävda att Finland är mera beroende av ett fungerande nordiskt samarbete än våra grannländer. Att vårt land överhuvudtaget är en vinnare i internationellt samarbete är en realitet som inte kan upprepas för ofta.

Finlandssvenskarna år 2030

Det har stundom funnits tankar på att börja registrera tvåspråkiga på samma sätt som finsk- och svenskspråkiga. Det är en möjlig tanke, men på ett absolut villkor: att dessa tvåspråkiga både nationellt och i varje kommun räknas den mindre språkgruppen till godo.

Från känslor till ord och handling

Vi har nu ett samtalsklimat där lögner och halvsanningar är legio, där förakt och kategoriseringar sprids på högsta politiska nivå, och där den som protesterar snabbt målas in i en politiskt korrekt ”åsiktskorridor” där alla de placeras som tror att de är något.

Den finlandssvenska boken åren 2011 och 2015 (Magma-pamflett 3/2016)

Bokbranschen utmanas just nu från många håll och flera stora bokmarknader upplever en nedåtgående trend i både publikation och omsättning. Samma tendens är synlig också vad gäller böcker tryckta på svenska i Finland. I den här pamfletten publiceras för första gången övergripande statistik om den svenska...

Den finlandssvenska boken åren 2011 och 2015 - försäljning och utlåning (Magma-pamflett 3/2016)

15 nov 2016 | Magma
År 2011 dominerades marknaden av de två anrika förlagen Schildts och Söderströms, medan siffrorna från 2015 visar hur marknaden såg ut efter att de två slagits samman.

Den finlandssvenska boken åren 2011 och 2015 - försäljning och utlåning (Magma-pamflett 3/2016)

15 nov 2016 | Magma
År 2011 dominerades marknaden av de två anrika förlagen Schildts och Söderströms, medan siffrorna från 2015 visar hur marknaden såg ut efter att de två slagits samman.

Den globala finlandssvensken

De egna institutionerna är fundamentala för vår kulturgemenskap, som oftast är i minoritet också lokalt. Men institutionerna räcker inte till, om de inte har ett stöd och en legitimitet hos majoriteten.

Svenskan, ett led i framgång

Den riktigt stora framtidsfrågan för den svenskspråkiga i Finland gäller förstås hur samhället kommer att utvecklas framöver. De strukturella nedmonteringar och centraliseringar vi ser komma i en nära framtid ger en vink om att förändringarna blir stora.

Styrka genom öppenhet, delaktighet och mångfald

Att vi i Finland har lyckats skapa strukturella förutsättningar för den finlandssvenska minoriteten att leva ett fullskaligt liv på sitt modersmål berättar om ett bildat lands förmåga att inkludera snarare än exkludera och att se mångfald som en rikedom istället för ett hot.

På svenska i Finland i en oviss framtid

Och språkfrågan accentueras. Av landets knappt sex miljoner invånare är finlandssvenskarna nu en mindre grupp än de ca 400 000 med annat modersmål. Behovet av kunskaper i olika språk kan inte lösas med traditionella metoder. Dock har den teknologiska utvecklingen gått så långt att systemets beroende...

Tre drivkrafter

Det är svårt att se hur Finland kunde klara sig riktigt bra i den globala ekonomin under följande årtionden. Demograferna gör nämligen gällande att Finland 2035 har Europas äldsta befolkning – helt oberoende av hur mycket ny arbetskraft vi lyckas få från utlandet.

En politisk intressebevakare år 2030?

Många vill vara en del av det svenska i vårt land. Det här är mitt fasta intryck och något vi behöver bejaka för att ge alla dem som aktivt vill vara en del av en vardag med två nationalspråk möjligheten att vara det.