Journalistiken till heders

De senaste årens digitala utveckling har varit utmanande för traditionella medier som papperstidning och broadcast tv. Mediehusen har koncentrerat sig på att uppnå en lönsamhet då det gäller produktion och distribution. I ivern att digitalisera och spara sig ur krisen har innehållet, det vill säga journalistiken,...

Valfrihetspolitiken hot mot det svenska

En viktig lärdom är att för alla, även språkliga minoriteter är en rimligt stark och välmående offentlig sektor en lika viktig som fruktbar bundsförvant

Utan svenska ingen tvåspråkighet

Det är knappast fel att hävda att Finland är mera beroende av ett fungerande nordiskt samarbete än våra grannländer. Att vårt land överhuvudtaget är en vinnare i internationellt samarbete är en realitet som inte kan upprepas för ofta.

Finlandssvenskarna år 2030

Det har stundom funnits tankar på att börja registrera tvåspråkiga på samma sätt som finsk- och svenskspråkiga. Det är en möjlig tanke, men på ett absolut villkor: att dessa tvåspråkiga både nationellt och i varje kommun räknas den mindre språkgruppen till godo.

Från känslor till ord och handling

Vi har nu ett samtalsklimat där lögner och halvsanningar är legio, där förakt och kategoriseringar sprids på högsta politiska nivå, och där den som protesterar snabbt målas in i en politiskt korrekt ”åsiktskorridor” där alla de placeras som tror att de är något.

Den finlandssvenska boken åren 2011 och 2015 (Magma-pamflett 3/2016)

Bokbranschen utmanas just nu från många håll och flera stora bokmarknader upplever en nedåtgående trend i både publikation och omsättning. Samma tendens är synlig också vad gäller böcker tryckta på svenska i Finland. I den här pamfletten publiceras för första gången övergripande statistik om den svenska...

Den globala finlandssvensken

De egna institutionerna är fundamentala för vår kulturgemenskap, som oftast är i minoritet också lokalt. Men institutionerna räcker inte till, om de inte har ett stöd och en legitimitet hos majoriteten.

Nyttoargumentet - en återvändsgränd?

Vi behöver bli bättre på att göra lärande roligt. Svenska, eller vilket annat språk som helst, ska man lära sig via lek och skratt, via gemensamma upplevelser, med andra människor medan man gör något tillsammans.

Det första och sista fältet

Om man inte känner ett ägandeskap, oberoende av i vilken landsända man bor, hur kan man då motivera sig? Varför kan en Hangöbo känna att också Lapplands renar hör till det egna, men inte en Kajanabo att finlandssvenskan, den är min?

Dammen behöver nya tillflöden

Den Nordiska förbundsstaten skulle bli den tolfte största ekonomin sett till BNP och ha 25 miljoner invånare. Tvåspråkigheten i Finland skulle vara en tillgång för såväl finskspråkiga som svenskspråkiga finländare.

Svenskan, ett led i framgång

Den riktigt stora framtidsfrågan för den svenskspråkiga i Finland gäller förstås hur samhället kommer att utvecklas framöver. De strukturella nedmonteringar och centraliseringar vi ser komma i en nära framtid ger en vink om att förändringarna blir stora.

Styrka genom öppenhet, delaktighet och mångfald

Att vi i Finland har lyckats skapa strukturella förutsättningar för den finlandssvenska minoriteten att leva ett fullskaligt liv på sitt modersmål berättar om ett bildat lands förmåga att inkludera snarare än exkludera och att se mångfald som en rikedom istället för ett hot.