Vapautta pakolla? Kielikokeilu ja liberalismi

30 nov 2017 | Eetu Muilu
Hallitus esittää, että joissain kouluissa tarjottaisiin nykyistä enemmän vieraita kieliä oppilaille valittavaksi. Samalla hallitus esittää, että kyseisten oppilaiden ei tarvitsisi opiskella suomea tai ruotsia, toista kotimaista kieltä. Jos pyrkimys ei olisi vähentää ruotsin opiskelua, hallitus esittäisi...

Frihet genom tvång? Språkförsök och liberalism

Regeringen föreslår att en del skolor skulle erbjuda undervisning i fler främmande språk. I gengäld skulle de elever som väljer fler språk befrias från undervisning i svenska, respektive finska. Om målet inte skulle vara att minska svenskundervisningen, kunde regeringen föreslå en utvidgning av språkvalet....

Finska kvinnor positivare till svenskan än männen

E2:s undersökning visar att synen på det svenska i Finland har hållits rätt stabil under det senaste decenniet och i jämförelse med Magmas egna opinionsundersökningar från år 2008 och år 2013 kan man inte notera några betydelsefulla förskjutningar i vare sig positiv eller negativ riktning. Läs mer!

Finskspråkiga vill kunna svenska bättre

De finskspråkiga skulle vilja ha mera att göra med svenskspråkiga och de skulle vilja kunna svenska bättre, visar en undersökning av e2:s forskare Ville Pitkänen och Jussi Westinen, Talar du svenska?– en undersökning om finskspråkigas attityder till svenskan och de svenskspråkiga.

FNB en domänförlust?

20 nov 2017 | Olav Melin
Nyheten om att Finska Notisbyrån lägger ned sin svenska verksamhet från årsskiftet har med undantag av ett par inlägg passerat oförmärkt. Att den nationella notisbyråns (STT) finska vd Mika Pettersson anser det vara en svensk domänförlust har inte väckt några kommentarer. Ändå handlar det om att en gedigen...

Demokratins öde bjuder på historisk analys och på framtidsvisioner

Finland firar 100 år som självständig nation. Men hur står det egentligen till med demokratin i landet? I Europa? I världen? – Tässä antologiassa yhdeksän kirjoittajaa tarkastelee demokratian kohtaloa eri näkökulmista.

Valfrihetspolitiken hot mot det svenska

En viktig lärdom är att för alla, även språkliga minoriteter är en rimligt stark och välmående offentlig sektor en lika viktig som fruktbar bundsförvant

Finlandssvenskarna år 2030

Det har stundom funnits tankar på att börja registrera tvåspråkiga på samma sätt som finsk- och svenskspråkiga. Det är en möjlig tanke, men på ett absolut villkor: att dessa tvåspråkiga både nationellt och i varje kommun räknas den mindre språkgruppen till godo.

Från känslor till ord och handling

Vi har nu ett samtalsklimat där lögner och halvsanningar är legio, där förakt och kategoriseringar sprids på högsta politiska nivå, och där den som protesterar snabbt målas in i en politiskt korrekt ”åsiktskorridor” där alla de placeras som tror att de är något.

Den globala finlandssvensken

De egna institutionerna är fundamentala för vår kulturgemenskap, som oftast är i minoritet också lokalt. Men institutionerna räcker inte till, om de inte har ett stöd och en legitimitet hos majoriteten.

Nyttoargumentet - en återvändsgränd?

Vi behöver bli bättre på att göra lärande roligt. Svenska, eller vilket annat språk som helst, ska man lära sig via lek och skratt, via gemensamma upplevelser, med andra människor medan man gör något tillsammans.

Det första och sista fältet

Om man inte känner ett ägandeskap, oberoende av i vilken landsända man bor, hur kan man då motivera sig? Varför kan en Hangöbo känna att också Lapplands renar hör till det egna, men inte en Kajanabo att finlandssvenskan, den är min?