Ingen friskola en av orsakerna till skolframgången i Finland

På DN Debatt (30.6.) skriver minister Pär Stenbäck om varför skolan i Finland lyckats där den svenska skolan inte gjort det.

Specialskolan för synskadade ett resurscenter

I Finland föds varje år cirka 100 barn med synskador. En del av barnen är helt blinda, en del har nedsatt syn och en del har flerfunktionshinder. De flesta går i en vanlig skola, studerar och får en utbildning på samma sätt som sina seende jämnåriga. Vissa har ändå behov av specialstöd, men idag är det...

Säregen pamflett om den onyttiga svenskan

9 jun 2014 | Sven-Erik Klinkmann
Vart försvann drömmen om jämlikhet och rättvisa i den tunnelvisionen? Den frågan ställer docent Sven-Erik Klinkmann som läst professor Ilmari Rostilas pamflett Vapaaehtoinen ruotsi on hyvinvointietu. Suomenkielisten näkökulma kielipolitiikkaan. Pamfletten utkom i samband med att medborgarinitiativet...

Pakkoruotsista hyötyruotsiin

I Salon Seudun Sanomat (22.8.) har Jan-Erik Enestam, direktör för Nordiska Rådet i Köpenhamn, skivit en kolumn om nyttosvenskan, som här återges: "Kansalaisaloite "pakkoruotsin" poistamiseksi sai odotetusti vaaditut 50 000 allekirjoitusta ja pääsee nyt eduskunnan käsittelyyn. Asian myönteinen puoli...

Taxell: Svenska skolan ska välkomna finskspråkiga

"– Alla barn som önskar börja i svensk skola i Finland ska få göra det, oberoende av språkbakgrund. Det kan vara jobbigt att genomföra men jag tror att det är en så viktig princip att vi måste slå vakt om det, säger Christoffer Taxell, politiker och före detta kansler för Åbo Akademi.

Red ut begreppen

Niklas Erlin skriver i Västra Nylands ledare (13.4.)att en klar definition av mål och modell kunde skingra en del av farhågorna att den tvåspråkiga skolan i praktiken skulle ersätta den svenska.

En- eller tvåspråkiga skolor?

Debatten om tvåspråkiga skolor har länge gått het. Maria Wetterstrands kommentarer i HBL i september 2011 väckte en reaktionsstorm på svenskspråkigt håll: tvåspråkiga skolor uppfattades som ett hot mot det svenska språket och den svenska skolan. Helsingin Sanomat lät i sin tur utföra en enkät i huvudstadregionen...

Delade uppfattningar om tvåspråkiga skolor

Magmas och Utsjoki kommuns seminarium om tvåspråkiga skolor samlade på onsdagen (13.3) ett åttiotal deltagare. Frågan om vad man menar med en tvåspråkig skola var det genomgående temat. Den samiska erfarenheten från Utsjoki är entydig. För den samiska minoriteten är en tvåspråkig skola en dålig lösning,...

Seminaari kaksikielisistä kouluista jakoi mielipiteitä

Kak­si­kie­li­siä kou­lu­ja pun­ta­roi­tiin suo­men-, ruot­sin- ja saa­men­kie­li­ses­tä nä­kö­kul­mas­ta Magman ja Utsjoen kunnan järjestämässä seminaarissa Helsingissä 13.3.2013. Tutkija Torkel Rasmussen, joka on tutkinut saamenkielisten lasten valmiutta käyttää saamenkieltä Norjan Tanassa ja Utsjoella,...

Tvåspråkiga skolor ingen bra lösning

Utgångspunkten och normen i skolan borde i de flesta fall vara ett språk - en skola. Annars risk för att minoritetsspråkets ställning försvagas. Det skriver Ari Nykvist i en intervju med två spårkforskare i Meddelande från Åbo Akademi/18.

Paradigmskifte i synen på modersmålet en fara

Barbro Allardt Ljunggren,som är doktor i tvåspråkighetsforskning och jobbar som lektor vid Södertörns högskola i Huddinge i Sverige värnar om enspråkiga skollösningar i sitt inlägg i Hbl (19.12.)

Kielipolitiikkaa ilman vaatteita

I sin kolumn i Helsingin Sanomat (13.11.) skriver tidningens chefredaktör Mikael Pentikäinen om betydelsen av tvåspråkigheten och anser att förslaget om tvåspråkiga skolor bör utredas.